måndag 6 maj 2013

Dagboks-inlägg...

Idag tog jag mig vatten över huvudet. Utmaningen att ge sig ut på skogspromenad med vidvinkel-objektivet blev för svår. Återstår gör nu endast, för att rädda det dagliga inlägget, att presentera det i form av ett dagboks-inlägg.

Innan jag hunnit in i skogen hann jag ta ett par bilder som andades vår. Knoppar som brister, du vet.

Syrén-häck i omvandling från naken till grönklädd.
Knoppar som brister.

På promenad-schemat stod orientering med OK Hällens Naturpasset som ciceron. Ett par kontroller hoppades jag hinna med på morgonen. Med tanke på vädret hade jag gärna gått runt och irrat länge i skogen. Vad varmt det är!

Kartan i handen.

Jag behövde inte leta länge efter de två kontrollerna. Det gick nästan för enkelt då skogen var lätt-forcerad till skillnad från de första kontrollerna jag tog för några dagar sedan. De skärmarna var placerade i nyröjd skog där sly och kvistar låg överallt på marken och skogsmaskinerna hade kört sönder allt vad stigar heter.

Ha, jag hittade den minsann där bakom stenen.

Jag träffade Lavskägge också. Den gamla enten från "Sagan om ringen". Åtminstone då jag lät fantasin skena iväg en aning där inne i skogen.

Lavskägge.

Roligast hade jag när jag längst skogsstigen kom upp bakom en katt som koncentrerat låg och lurpassade på en fågel. Fågeln skrämde jag upp men katten hade inte upptäckt mig. När den väl gjorde det så fick jag se en äkta Tudor-katt (som i den gamla batteri-reklamen) på stigen i 2 sekunder innan den la benen på ryggen och drog iväg.

Rackarns vad oförberedd katten var på vårt möte! Tudor-rygg :-)

Jag sökte mig hemåt på motionsspårets förlängning som går förbi Kisäng (där jag avslutade min orienterings-övning.)

5 och 10 km-spårets markering.

När jag väl kom fram till motionsspårets elljus-slinga blev jag ännu en gång nedslagen av det faktum att spåret nu är helt oigenkännligt tack vare skövling av skogen. Trist, verkligen trist, eftersom det tidigare varit lummigt och fint att springa motionsrundan.

Kalhygge istället för lummig och skyddande grönska.

Jag avslutar med en city-bild från Stigtomta. Så mycket mer än möjligtvis ICA-affären finns det väl inte att fota om man vill avbilda Stigtomta Centrum... ;-) Men vi som bor här uppskattar näringsidkarna och de är viktiga för att hålla liv och puls i samhället.

Stigtomta mack och pizzeria. Icke att underskatta!

Hoppas dagens blogg-inlägg trots allt var uthärdligt. Vidvinkeln bör nog användas till annat än som promenad-sällskap inne i skogen.

2 kommentarer:

  1. Mitt vidvinkelobjektiv ligger i en låda någonstans. Men fick användning av det förra sommaren då jag tog några interiörbilder till en bok. Kul med bilden på bensinstationen. Shellmacken i Tungelsta har varit stängd i ett par år, men öppnar inom kort som Gulf-mack.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vidvinkeln har jag uppskattat när jag vill "bjuda in" andra i landskapsbilder och omgivningar som jag rört mig i. Men när man väl tagit någon/några sådana bilder på ett ställe är det liksom inte läge att fortsätta.

      Gulf är lite kult av någon anledning. Nostalgi, förmodligen. (Man borde ju inte värdera något bensinbolag särskilt högt ur många avseenden...)

      Radera