söndag 17 november 2013

Naturreservatet Svanviken

Söndagen bjöd på så oemotståndligt fint väder att det var omöjligt att hålla sig inomhus. Nu hade jag garanterat tagit en promenad oavsett väder men idag blev det med mungiporna någorlunda uppåt. Vädret inbjöd till fotografering och för att slippa trampa runt och fota samma ogräs och pinnar som vanligt satte jag mig i bilen och åkte till rekreationsområdet Ryssbergen söder om Nyköping. I ett kommande inlägg ska jag visa några bilder från anläggningen runt  Ryssbergen men idag håller jag mig till närliggande Svanviken.

Svanviken ingår tillsammans med Lindbacke i ett naturreservat. Lindbacke får bli ett framtida utflyktsmål med kameran redo. (Vid Lindbacke går att finna allehanda fornlämningar på den enbuskbeklädda kullen.) Svanviken ligger i nederkant av Ryssbergen och är en våtmarksliknande del av Kilaåns avrinningsområde mot Nyköpingsfjärden. Det kallas visst både strandäng och våtmark i texten som du kommer åt här. Det utlovades ett fågeltorn på ett par olika skyltar och för att ta sig dit fick man gå längst en långbrygga. Bryggan passerade först en sumpskog bestående av klibbal.

Här börjar långbryggan ut mot fågeltornet.

Varningsskyltar talade om att man skulle gå varsamt då det kunde vara halt på träbryggan. Om det var! Snorhalt, är nog den mest korrekta termen.

Ute ur sumpskogen fortsatte bryggan ut genom vassen. Nyköpings lasarett skymtas i bakgrunden.

Jag hasade och pensionärstrippade vidare med händerna på var sitt räcke. Funderade faktiskt på varför jag inte varit här förut. Nu kändes det inte som rätt årstid för att titta på fåglar men vid andra tider på året kan det säkert vara bra fart.

Fågeltornet med Stora Kungsladugården i bakgrunden.

Väl framme vid den plattform som något felaktigt kallas torn konstaterade jag att Kilaån ringlade precis nedanför. Gott om plats att studera omgivningarna och fåglar när tiden är den rätta. Du hittar ytterligare några ord om platsen och även ett par bilder via denna länk.

Vy från fågeltornet. Lindbacke till vänster och Idbäcksverket i mitten av bilden.
Dags att gå tillbaka mot foten av Ryssbergen.

Om jag ska nämna något om fototeknik i detta inlägg får det bli att jag valde mitt vidvinkelzoom, 17-40 mm, som kompis på promenaden. Jag var halvskeptisk till detta objektiv när jag köpte det begagnat eftersom det ganska ofta tycks vara till salu på privatmarknaden. En av Canons billigare objektiv med "röd ring" (deras s.k. proffssortiment.) Man skulle kunna tro att de som köpt det snabbt ledsnar och gör sig av med det. Men än så länge fortsätter gluggen att överraska mig positivt. Kanske har jag lågt ställda förväntningar och inte så höga krav...?

Elakt motljus som objektivet ändå klarar med godkänt resultat.

Mitt hasande ledde mig tillbaka till skidbacken och anläggningen som Friluftsfrämjandet driver vid Ryssbergen. Men mer om det någon annan dag.

Innan kvällsmörket slöt sig om oss var jag iväg med delar av familjen till Stigtomta IF:s ungdomsavslutning i skolans gymnastiksal. Även här fick samma kamerautrustning som hjälpte mig vid Ryssbergen hänga på och med några mindre justeringar av ISO-inställningarna blev det några kort till föreningens hemsida.

Snart dags för prisutdelning till föreningens ungdomar som sitter i bakgrunden.

Det fick räcka för dagen! Skippade faktiskt en ishockey-fotografering jag funderat på att göra i Rosvallas islada. De lär spela fler gånger...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar