fredag 28 mars 2014

Alldeles förträffligt

Vilken underbar dag det varit! I alla fall vädermässigt (i övrigt har det väl varit som vilken annan dretdag som helst...)  Jag frös när jag åkte till jobbet eftersom jag valde bort vinterjackan men på lunchpromenaden visade det sig att vår/höst-jackan var i varmaste laget. Vindstilla, mysvarmt och fjärilarna trivdes som aldrig förr. Tyvärr lyckades jag inte fånga någon på bild men jag försökte verkligen med en synnerligen bildskön men Greta Garbo-skygg citronfjäril. Sorgmanteln missade jag helt men fick höra talas om den av en observant jobbarkompis.

Jag gjorde nog bort mig en del när jag kämpade med att avbilda de spirande lupinerna. De växer nämligen i dikeskanten på vägen utanför kontorsfönstren där även många flygresenärer passerar. Jag hade bestämt mig för att jag ville fota dem eftersom det kändes vår-angeläget. En medelålders gubbe på alla fyra i dikeskanten kan nog anses suspekt...

Lupinbladen är snygga. Tycker jag.
En något konstnärligare lupin-tolkning.

Jag lät mina steg styra mig mot Stora Berga ännu en gång. Jag visste att vintergrönan börjat blomma. Hela tomten i sydväst är täckt av denna marktäckare som behåller sina djupgröna blad vintern igenom. De blå blommorna är vackra och jag tittade djupt in i centrum på en av dem och lät skärpan stanna vid dess innersta.

Vintergrönans blå blomma är en prydnad på nära håll.

Blåsipporna tog vara på värmen och solskenet och blommade flitigt på andra sidan av Stora Berga. De har hållits i schack av det dåliga vädret men uppskattade det fina vädret precis som jag.

Ännu en blåsippa till kollektionen.

Kaprifolens blad har varit på gång länge nu. Denna slingrande växt har bråttom men brukar å andra sidan vissna tidigt på hösten. På den förvildade tomten runt det övergivna huset känns det logiskt att det sticker upp en och annan kaprifol.

Bråttom, bråttom har kaprifolen.

Jag såg att tussilagon i dikena tillbaka till kontoret flockades i dikeskanterna. Även dessa gula små solar har fått bråttom i solskenet. Inte alls oansenliga när man tar sig en närmare titt!

Tussilagon med sin gula färg i de smutsgrå dikena lyser verkligen upp.

Vi håller tummarna för att vädret håller i sig genom den stundande helgen!

4 kommentarer:

  1. Ha-ha, det här med en medelålders gubbe på alla fyra lockar fram bilder och skratt.
    Jag har egna erfarenheter av att ligga raklång på marken mitt på spåret vid Ekensberg för att föreviga en snigel som sakta, väldigt sakta, rörde sig i riktning mot diket.
    De två tjejer som joggade förbi hade nog svårt att hålla sig för skratt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju precis så att man bara måste ner i marknivå ibland. Hemmavid är det inte så många i rörelse som på Skavsta mitt på dagarna men likväl brukar jag titta mig omkring innan jag intar markposition. Det viktigaste är kanske att vifta lite med kameran då och då för att inte framstå som en fullskalig stolle. ;-)

      Radera
  2. Svar
    1. Ha ha, så är det kanske. Jag får väldigt smutsiga byxknän bara, vilket är en av nersidorna med motivvalet. :-)

      Radera