Givmilda augustikvällar

Onsdagens och torsdagens kvällar var som en behaglig beröring av sinnena. Ljumma vindar och solens sista strålar bjöd en smekning som kanske var ett sista farväl från årets sommar. Jag passade i onsdags på att ta cykeln (!) till en plats jag besökte sommaren 2013 i samband med att jag letade en geocaching-gömma. Den gången gick jag men med cykel till hjälp kom jag ytterligare lite längre och hade inte så långt kvar till änden av flygfältet vid Skavsta.

Ormbunke i kvällssolens gula sken

Åkervädd

När jag från Stigtomta tar mig på grusvägarna bort förbi Salinge är det inte långt till de gamla depåer där flygplan kunde huseras/gömmas för att ha nära men inte för nära till den gamla militärflygplatsen F11. Jag har tidigare inte åkt på norrsidan parallellt med "Stigtomta-rakan" så det var nya vägar för mig. Cykel var ett bra val eftersom förbudsskyltar talade om att det inte fick förekomma motorfordonstrafik.

Det sägs att den egna skuggan är en fotografs värsta fiende... Fisheye på 1D Mark III

Baksidan av gården Salinge syns till vänster. Fisheye på 1D Mark III

Det var en skön cykeltur men det första jag gjorde när jag kom hem var att pumpa bakdäcket eftersom det var kraftigt begränsad luftmängd i slangen och fick till följd att det slog igenom så fort jag cyklade över en sten (vilket är oundvikligt på en grusväg.)

Torsdagskvällens promenad gick runt Skillra och Åsby nära mitt hem. Denna gång fick min 5D Mark II följa med tillsammans med 135 mm-objektivet. Detta Canon-objektiv är utan tvekan det bästa jag har om man ser till kvalité och vad det levererar. Synd att inte alla bilder passar att tas med ett lätt teleobjektiv. Det kan vara bra att använda vissa andra brännvidder i olika sammanhang.

Genomlyst solrosblad hemma vid entrén till huset

Med undantag av en svartvit konvertering här nedan har jag inte mixtrat eller fixat någonting med bilderna (mer än beskurit vissa.) Färgerna och ljuset har fått vara som kameran och objektivet tolkade dem.

Torsdagshimlen var magnifik straxt innan solnedgången

Nu är den stora ladan vid Åsby ett minne blott. Sista plankan är riven och kvar är lite bråte och några rader staplade tegelpannor. Denna lada har jag åtskilliga bilder på så med tiden får jag påminna mig hur det en gång såg ut genom att gå igenom bildarkivet.

Åsbys gamla lada är borta

De räddade tegelpannorna står på rad

Jag gick tätt förbi Åsby och ut på gärdet där fodermajs odlas för att få en skymt av den nedgående solen. Stråk av tranor gled förbi mig i riktning mot Hallbosjön där deras artfränder redan slagit sig ner för natten. Tranornas trumpetande var vackert och påminde mig ännu en gång vilken årstid vi är på väg emot. När jag blev allt bättre till mods stördes plötsligt naturens harmoniska balans av den där jäkla glassbilens tuta uppe i samhället. Ve dig du glassgubbe som inte kan lämna en av de sista augustikvällarna ifred!

Solnedgång utanför Stigtomta

Fodermajsen sträcker sina spröt mot himlen i bildens nederkant

Torsdagens sista skymt av solen innan den försvann bakom horisonten

Jag gillar färgerna i solnedgångsbilderna. Det är klyschigt, jag vet, men det är inte så ofta jag brukar plåga dig som bloggläsare med solnedgångar.

Fredagseftermiddagen innebar ett annorlunda uppdrag för min del eftersom jag fick följa den yngsta dottern till stallet där hon rider sedan en tid tillbaka. Mer om det i ett kommande inlägg (förstås.) Och om helgen blir som planerad blir det väl en eller annan fotbollsfotografering men kanske, kanske kan söndagen ge utrymme för något jag velat se i många år nu men aldrig lyckas få in i schemat. Det är flygdag ute på Skavsta och många gamla plan ska visas upp.

Modernt plan på väg ner för landning på Skavsta i onsdags lunch

Vad det än blir så blir det nog bra och jag önskar dig en synnerligen förträfflig helg!