Vis av erfarenhet

Av erfarenhet blir man klok. Man lär av sina misstag. Eller som Oscar Wilde uttryckt sig; "Med ålder kommer vishet, men ibland ålder kommer ensam." Nu vet jag att mitt 300 mm-objektiv inte lämpar sig att gå Salingerundan med. Kameran och objektivklumpen var tillsammans på tok för tunga att bära under en 7 km-promenad.

I kanten av trädgårdarna blommar nu vårlök...

...scilla...

...och krokus.

Det är dessutom lite knasigt att ge sig ut när de mörka regnmolnen tornar upp sig. Nu var jag beredd att ta lite vedermödor för att komma ut på en rejäl promenad. Arbetsdagen var kortare än vanligt, skärtorsdagen ska ju hinna firas ordentligt, och Salingerundan lockade för att den innehåller en frågesport under april månad som jag ju inte vill missa!

Där borta vid Göstas loge, bredvid Tallstugan, sitter frågelådorna

En ny fråga sätts upp med en veckas mellanrum under april varje år

Givetvis är jag synnerligen nyfiken på mitt 300 mm-objektiv fortfarande. Så särskilt mycket har jag inte hunnit använda det sedan jag köpte det. Jag har sedan tidigare mitt telezoom, 100-400 mm, så 300 mm är inte längre än vad jag haft tillgång till sedan 2010. Men den stora bländaröppningen, skärpan, färgerna och allmänna kvalitén är ju mumma och något jag inte haft på så långa brännvidder tidigare.

Harpalt

Rådjurspar framför Starrlösa

Kombo: harkrake och rådjurspar!

Dagens bilder är lite spretigare än vanligt. Tillvänjning, kan vi kalla det. Hoppas jag kan använda det som ursäkt länge än, både för objektivet och min 7D Mark II som också luftades idag.

Vide

Tyvärr kommer vädret här på ostkusten att vara svajigt under påskhelgen. Jag har sett framför mig någon utflykt, kanske Linudden eller Stendörren, men det kommer inte att ske till vilket pris som helst! Någorlunda uppehåll får det gärna vara för att jag ska dra iväg. Annars duger det gott med promenader på hemmaplan.

Fönster på en sidobyggnad vid Salinge

Dagens i särklass fulaste bild, tycker jag, är den som följer. Jag slänger upp den i bloggen för att ha som bildbevis på när fortfarande snö låg kvar våren 2015. Precis som jag har för mig att jag gjort i samma hörn av världen både ifjol och i förfjol.

Snö i det skuggiga hörnet av åkern mellan Tallstugan och Varväng

Ett annat motiv jag siktat på med kameran tidigare år är de välskötta staketen inne på gårdsplanen vid Starrlösa gård. Både boningshus och ekonomibyggnader är synnerligen väl omhändertagna och då syns sådan omsorg även på något så simpelt som ett staket.

Välputsade staket vid Starrlösa

När jag kom in i samhället igen och gick på gator som kantas av villor så behövde jag inte titta två gånger för att se vilken högtid som står för dörren. Eller sitter i buskagen, snarare.

Påsktider

Mer levande fjädrar återfanns också. Det är konstigt, men hemma på vår egen tomt ses aldrig en enda gråsparv, bara otaliga pilfinkar. I andras häckar häckar gråpysarna desto flitigare.

Gråsparv i häck, varken mer eller mindre

Hemma vid fågelbordet har mesflocken tätnat. Den senaste veckan har domherrar och bofinkar gjort rent hus på morgonen medan de nyanlända grönsiskorna gör rent hus resten av dagen. De är hur många som helst, de där små fina siskorna.

"Stör inte, ser du inte att vi äter?" Grönsiskorna ger sig hän bland solrosfröna som trillat ner på marken.

Nu laddar jag för långfredagens äggjakt i idrottsföreningens regi. Kan jag skylla på barnen ett år till eller är det uppenbart att det endast är för min egen del som jag deltar?