måndag 29 juni 2015

Atjo

Nästan oavsett väder inträder den stora atjo-perioden vid midsommar. Varje år. Jag äter mina allergipiller, tar del av den positiva sidan med mindre kliande myggbett, och uthärdar. Tröttheten är det enda som är riktigt jobbigt med pollenallergin.

Gräs av allehanda slag blommar nu
Mer gräs i sommarkvällens motljus

Efter en dust med gräset hemma på tomten, det låter jag inte gå i blomning, så hann jag med en promenad på måndagskvällen. Solen behagade hålla sig fri från molnen en stund i alla fall.

Molnkant och måne ovanför taken vid Skillra

Så härligt att gå ut i kortbyxor och tisha när klockan passerat 20.30. Lite sommarvärme har kommit och sånt noteras eftersom vi inte skämts bort med den varan hittills i år.  Helgvärmen var förvisso helt OK men då var jag för upptagen av fotbollscupen i Finspång för att riktigt uppskatta den.

De röda vinbären hemma på tomten mognar så sakteliga

Ett par arbetsveckor återstår innan semestern tar vid. Några måsten finns att åstadkomma dels innan ledigheten men också i samband med den. Sedan får det gärna vara några lugna dagar, de längtar jag verkligen efter i år. Även stunder som denna måndagskvällspromenad på 45 minuter är osannolikt värdefulla och sätter faktiskt guldkant på min tillvaro. Kanske för att det varit så mycket att stå i de senaste 6 veckorna.

Vattenmåra? Någon sorts måra är det hur som helst!

En prövning de närmaste dagarna blir häckklippningen. Den ena av tomtens två häckar har växt ifrån mig. Den är tät, hög och fin samt ger ett bra insynsskydd men nu når jag inte riktigt ens om jag står på översta stegpinnen och vinglar med elsaxen... Jag funderar som bäst på vad jag ska använda för redskap för att kapa de grövre grenarna en halvmeter ner i häcken. Tänker nog testa att ta ner den på det sättet eftersom jag inte vill kapa ner den ända ner till marken. Inte ännu, den är fortfarande för ung för det.

Blåelden är väldigt vacker

Om inte sommaren slår om till en extremt torrsommar blir det mycket päron i år. Synd, jag kan ju inte äta dem utan att få rejält ont i magen... De är ju så vansinnigt goda. Krusbärsbusken dignar av ludna bär men de är inte riktigt framme vid tidpunkten då de går att äta. Fortfarande lite för kärva.

Fodermajsen växer fort men har långt, långt kvar till skörd

Det har hänt väldigt mycket både i trädgården och ute i naturen denna försommar utan att jag riktigt hunnit ta del av det. Jag tänker inte försöka hinna ta ifatt det jag missat men ska försöka njuta av det som bjuds framöver. Lite sol och värme innebär garanterat att hängmattan kommer att knytas upp mellan två av björkstammarna på tomten. Det är nog en av favoritställena att läsa en bok på och blunda några minuter. Solen som hittar ner då och då bland de rasslande och vajande löven. En och annan irriterande fluga att vifta bort 300 gånger. Någon geting som man inte vet var den tänker ta vägen.

Jag tar det lite lugnt i sommar. Ingen brådska med någonting.

Vi har en dag kvar av juni. Sommarsolståndet har passerat och mörkare tider är att vänta. De nordiska sommarnätterna är på sitt sätt magiska och kommer att vara det i år också. Det är jag övertygad om. Inte tusan kommer det att fortsätta vara så uselt väder med den dominerande kylan som årets försommar bjudit på.

En av Skillras kvigor framför Stigtomtas kyrka

Jag tar sikte på nya äventyr och ber att få återkomma!

söndag 28 juni 2015

Gravt fotbollsupptagen

Något jag inte kan hålla mig ifrån är fotboll. Det har inneburit att den redan fullbokade perioden maj-juni avslutades i stor stil. Fotboll på precis alla ledder och bredder. Man skulle kunna tro att det endast är frågan om fotografering och bloggande om fotboll men det stannar inte vid det. Ånej, föreningslivet, föräldraskapet och ledar-rollen får åtskilligt av min tid också.

Sedan förra söndagen har jag hunnit med en hel del under rubriken fotboll. Om vi tar det i kronologisk ordning så har följande hänt:

Stigtomta IF:s fotbollsskola hade prova-på-dag med bl.a. zumba söndagen den 21/6
Senare på söndagen den 21/6 hann jag med att bevaka en herrmatch i division 7
Måndagen den 22/6 klämde vi till med gruppfotografering på fotbollsskolan (inofficiell bild!!)
Den "vanliga" fotbollsskolan fotades åt föreningens hemsida 22/6
Onsdagen den 24/6 bevakade jag en division 1-match på Folkungavallen
Fredag morgon 26/6 t.o.m. söndag kväll 28/6 var jag med till Finspång på cup som ledare

Alla dessa aktiviteter har inneburit en hel del fotografering. Till bildgallerier som stöd för sportbloggandet, till hemsida för Stigtomta IF och det som återstår att sammanfatta är Fotbollcup Finspång där laget F02-04 deltog. Nu är jag nyligen hemkommen så de bilderna sparar jag på någon dag.

Jag ville bara berätta detta här i min fotoblogg eftersom det gått ovanligt lång tid sedan senaste inlägget. Jag lever även om jag tillfälligt varit i fotbollsbubblan. Får jag vila någon dag så är jag ute på andra sidan och kan se fram emot några nästan sportfria veckor. Kan vara skönt med lite uppehåll då jag kan ge mig själv tid till annat, t.ex. naturfotografering i samband med både vardagspromenader och någon utflykt.

På återhörande!

lördag 20 juni 2015

Förvånad, på ett negativt sätt

Jag har sedan denna bloggs start haft en flitigt använd tagg/etikett och det är gårdsnamnet Åsby. Den ligger ett par stenkast från mitt hem på andra sidan TGOJ-banan. Du har kunnat läsa om hästarna, sett landskapsbilder i solnedgång med mera från de många promenader jag tagit förbi gården. Senaste tiden har jag också kunnat berätta om att det varit ägarbyte på gården och att en intensiv men fint genomförd upprustning påbörjats.

Åsby utanför Stigtomta, fotad på det avstånd de nya ägarna inte kan förbjuda

Det är tydligen slut med det nu. Promenadstråket på grusvägen som går över ladugårdsbacken, såsom många hundratals gårdar i sydöstra Södermanland också har, är inte längre möjlig att gå. Den halvtimmesrunda som många, många i Stigtomta tagit förbi Åsby är nu förbjuden. Biltrafik har inte varit tillåten så länge jag bott i Stigtomta (sedan 1993) men att gå (!) brukar oftast vara OK så länge det inte är på s.k. tomtmark. Jag vet inget om de som köpt Åsby, inget om deras argument eller hur de är funtade men min fördomsfulla åsikt är otvetydig. Den delar jag inte fullt ut i offentlighetens ljus men den handlar om pengar, ett reaktionärt och protektionistiskt tänkande och om en storstadsmentalitet. Men välkomna till Stigtomta där ni nu bor och där ni tydligen har för avsikt att undvika all form av interaktion med andra i samhället...

Ok, det är tydligen så här man vill ha det...

Så, nu har jag fått det ur systemet för stunden. Över till någonting helt annat. Blombilder. Det var ju ett tag sedan, minst sagt.

Husets paradisbuske står i full blom


Vid 11-tiden ljusnade det i regnmolntäcket efter något dygns näst intill oavbrutna regnande. En stund fanns att förfoga över innan eftermiddagens födelsedagsfikagäster skulle komma. Tanken på att få sträcka på benen, byta luft i lungorna och fota med macro-objektivet kändes så pass lockande att jag inte kunde motstå infallet.

Prästkragar hör midsommar till

Nu hann jag inte mer än ut på farstukvisten innan det började regna igen. Ett varv runt huset och några trädgårdsblombilder senare hade regnet upphört. Igen. På det här sättet håller sig gräsmattan grön. Alltid något.

Aklejorna är riktiga skönheter i rabatten just nu
Järneken samlar regndroppar på sina blad

Jag böjde mig ner mot trädäcket för att ta upp en liten trasselsudd med... Ja, vad var det egentligen? Jo, en boll bestående av spindelnät och hundratals (tusentals?) små, små spindlar. När jag lyfte i ena änden skingrades de snabbt framför mina ögon.

Här var det spindlar i långa banor. Troligtvis AIK:are. Usch.

Ännu är det inte högsommar men det närmar sig. Trots tveksamt väder och låga temperaturer så kommer almanackan snart att slå över. De stackars rosor jag har kvar på tomten är sedan länge satta på undantag. De har ännu inte delat öde med rhododendron-buskarna som dör en efter en. (Jag hävdar med bestämdhet att de från början blivit helt felplacerade, men det kanske bara är en ynklig ursäkt.)

Rosorna ska komma att blomma när sommaren kommit lite längre

En snart stundande högtid i trädgården är lavendelns blomning. Det är nära nu och det ser jag fram emot. Så gör även insekterna som tycks älska lavendelns nektar.

Lavendeln närmar sig blomning

Jag gav mig iväg bort från tomten. Bilder med regntunga växter fanns i tankarna för att beskriva väderleken detta års midsommarhelg. Jag behövde inte gå långt förrän första motivet lockade till några exponeringar.

Gräsen i vägkanterna tyngs av vattendroppar

Mycket färggrannare och därför inte konverterade till svartvita bilder är de två följande rutorna. Ängshaverroten och rödfibblan lyste i vägrenen.

Ängshaverroten hade flugsällskap
Fibblan med fantastiskt eldiga nyanser

Det blev ett eller annat grässtrå till på vägen upp mot Prästgården. På nedanstående bild såg jag att jag även fått med en liten insekt som fotobombade bilden utan min vetskap.

Mer gräs. Ett otyg för oss gräspollenallergiker nu i midsommartider.

Nu ägnar vi resten av dagen åt att fira Alva som fyller 10 år. Minstingen är tvåsiffrig nu och åren rusar på. Det känns inte alls länge sedan hon låg där nyfödd på Nyköpings lasarett.

Alva med storasyster Lovisa bakom sig


Tack för idag, slut för idag!

torsdag 18 juni 2015

On top of the world

I mitt senaste inlägg hotade jag med en länk till ett bildgalleri från Nyköpings gymnasieskolors avslutning fredagen den 12/6 2015. Nu är jag äntligen klar med bildbehandlingen.



Jag kallar mitt korta inlägg idag för "On top of the world". Det är precis den känsla jag är säker på att studenterna har när de rusar ut genom skoldörrarna på studentdagen. De efterföljande timmarna med marsch till stadshustrappen, kortege, studentuppvaktning i hemmen och förmodligen en avslutningsfest med klasskamraterna är ett enda lyckorus där var och en säkert känner sig som kejsare eller kejsarinnor för stunden.

Bästa texten på en studentmössa. Någonsin.

Ungdomarna är värda denna känsla!

Här är länken till den offentliga delen av mina studentfestlighetsbilder. Familjebilderna kan jag bespara dig... ;-)

onsdag 17 juni 2015

Vad är väl en bal på slottet?

Förmodligen alldeles underbar!

Öster Malma i studentbalsskrud

När man är 19 år har man antagligen inte varit på någon bal tidigare i livet. Även årets studenter, huvuddelen födda 1996, såg en smula ovana ut när de klev in på herrgårdsområdet vid Öster Malma utanför Nyköping. Om ena sidan av myntet var präglad av stel nervositet var andra sidan polerad och glänsande. Stolt uppsträckta och med högburna huvuden gled killarna och tjejerna in i parken, väl medvetna om att de var i händelserna centrum. Effekten av en maximalt uppsnyggad yta samt vetskapen om att man precis tagit sig förbi den bortre gränsen av 13 års skolgång kan få den mest självosäkre att lysa av självförtroende, åtminstone för en stund.

Öster Malma innan anstormningen av finklädda studenter

För mig var söndagens studentbal blott den andra jag iakttagit. För tre år sedan tog min äldsta dotter studenten och då gick 93-årgången i fotspåren efter flera andra årskullar när de höll festen vid Nynäs slott mellan Nyköping och Tystberga. Årets placering på Öster Malma innebar premiär (som jag förstår det). Ett av huvudargumenten har varit att Nynäs endast rymde så många gäster, uppåt 400 stycken, i partytält på gräset i slottsparken. Vid Öster Malma kan huvuddelen sitta inomhus när middagen förtärs och den efterföljande dansen tar vid.

Öster Malmas fruktträdgård ur ett fisheye-perspektiv

Öster Malma är ett av alla Södermanlands gamla slott och herresäten. Sedan många decennier tillbaka huserar Svenska Jägarförbundet på godset. Herrgården är vackert belägen vid den lilla sjön Malmasjön. I ryggen finns även den betydligt större sjön Likstammen. Visst har jag skrivit tidigare att Södermanland är ett fantastiskt vackert landskap? Vilket vägval man än gör till Öster Malma får man vara beredd på både smala och krokiga vägar. Något som vissa balgästernas transportmedel skulle få jobba hårt med under söndagen.

Jägareförbundet lämnar spår efter sig
Vad brydde sig Malmasjöns näckrosor om studentbalen?

Någon studentbal för egen del har aldrig varit aktuell. Jag tror inte man hölls med sånt i mitten av 80-talet. Jag hade dessutom ryckt in i lumpen innan gymnasietiden var över på Gripenskolans naturvetenskapsprogram. Sista skolveckans partaj blev för många grabbar med mig ersatt av gröntjänst, skoskav och allmän uppsträckning. Tack för det staten. Vi plutonsbefäl fick dock vår kadettbal där den militära högtidsuniformen kom till användning. Nu är jag av hög ålder utfasad från min fänriksgrad och lika bra är väl det.

Midsommarstång, studenter och Malmasjön nedanför herrgårdshuset vid Öster Malma

Hur går det då till under den del av studentbalen som vi anhöriga och allmänt nyfikna kan ta del av? Första momentet är att studenten ska hitta en baldejt. En inte alltid självklar uppgift. Tidiga överenskommelser kan komma att stjälpas över ända av alla möjliga skäl. Min 19-åring hade hur som helst bestämt sedan länge att gå med en jämnårig barndomskamrat och det arrangemanget fungerade alldeles utmärkt.

Ida med sin balkavaljer Dennis

För de som vill anlända med stil gäller det att lägga ut krokarna för att hitta en schysst kärra och en tjänstvillig chaufför. Bilentusiasterna i publikleden framför herrgårdens grindar fick sitt lystmäte där vanliga familjebilar varvades med kromglänsande 50-talare. Mest uppmärksamhet drog dock kavaljeren som kom upp på grusgården med sin baldejt sittandes på sin cykels pakethållare. Stilbrott som lönade sig!

Bilarna gled in en efter en mellan Öster Malmas flygelbyggnader
Studenterna ställde upp sig för fotografering
Det fotades hejvilt med allehanda kameror

Under den dryga timme som bilkön ringlade fram, med kokande V8:or som följd, var fokus på studenterna som parvis klev ur bilarna. De tog sig sedan in i herrgårdens vackra fruktträdgård där ett glas bubbel serverades. Studentminglet varvades med oändliga fotograferingar där anhöriga, kompisar och andra studenter fotograferade för glatta livet. Detta är trots allt ett ögonblick då gamla klasskamrater ska skiljas för gott, uppklädda barn och barnbarn ska komma på pränt till familjealbumen.

Teatralisk gest på Öster Malmas grusplan
Södermanlands Nyheters duktiga fotograf Sandra Nordin var givetvis på plats

Troligtvis kände sig studenterna ganska fria ute bland de knotiga äppelträden. De kunde röra sig på området och artigt konversera med än den ena än den andra. De lättsamma formerna stramades därefter åt när samtliga ställde upp sig i en lång rad och en procession ledde studenterna från herrgårdsparken till Östra Malmas gamla ombyggda ladugård där de sedan fjättrades vid sina stolar under en flera timmar lång middag. Kanske blev det mer uppsluppet och fritt igen då bandet spelade upp till dans. Rykten säger dock att vid det laget lade framförallt många killar bena på ryggen och var som bortblåsta från resten av försommarnattens festlighet.

Många anhöriga samlades för att titta på studentbalens deltagare
Bubbel att hålla i vilket i alla fall gör att man vet var man ska göra av händerna...

Hela familjen Jansson var på plats för att titta på Ida och alla hennes studentkompisar. Vi känner givetvis många av hennes jämnåriga och forna barndomskamrater samt deras föräldrar. Det blir en form av happening att delta på denna högtidliga skolavslutning. Som familjens självutnämnda hovfotograf (!?) såg jag chansen att få föreviga dotterns stora dag. Jag såg också möjligheten att, framförallt för Idas skull, fota många av de andra så att hon kan ha bilderna som ett fint minne av dagen.

Idas barndomskamrat Moa strålade mot kameran

När jag tittade igenom bilderna efteråt insåg jag flera olika saker. Det är en idrottsligt stark årskull, de där 96:orna. Många av tjejerna och killarna känner jag igen tack vare de senaste årens sportbevakningar. Jag såg också en oroande nig-villighet hos de som fotograferade ungdomarna. Snälla, säg till mig om jag också gör så när jag fotar!

Vackra miljöer till vackert uppklädda baldeltagare
Fotografering medelst nigning

Sammantaget är jag tillfreds med mina bilder. Så pass mycket att jag vill påstå att materialet är bland det bästa jag gjort. Nu säger det kanske inte så mycket om kvalitén mätt mot andra hobbyfotografers alster men jag är själv väldigt nöjd. Den mer krassa betraktaren kan rimligt påstå att fota en studentbal är som att slå in redan öppna dörrar. Motiven är ju otroligt tacksamma och det är som att servera mat till den vrålhungriga (allt som kommer på bordet tas tacksamt emot). Jag hade ändå uppgiften att fota under inte allt för kontrollerade former och i bitvis svårbemästrat ljus.

Uppställda för fotografering

Jag väljer att lägga ut ett stort bildgalleri offentligt medan ett något mindre bildgalleri endast är åtkomligt för de som har länken. Där finns många bilder på min dotter och hennes kompisar och hon väljer själv vilka hon delar den länken med. Jag ska försöka att få hjälp att sprida länken till det offentliga bildgalleriet så att så många som möjligt får kännedom om bilderna.

Procession på väg mot middagssittningen

Jag valde att ta med mig både min Canon 5D Mark II och 7D Mark II. De objektiv som lades ner tillsammans med kamerahusen var 50 mm/1.4, 70-200 mm/2.8, 135 mm/2.0, 17-40 mm/4.0 samt mitt fisheye. De vidvinkliga bilderna har fått stort skärpedjup medan jag för övrigt jagade bilder med så kort skärpedjup (alltså stor bländare) som möjligt. Jag tycker jag lyckades någorlunda i min planering.

Ett mångfärgat och vackert pärlband av baldeltagare

Av drygt 400 exponeringar har jag redigerat 300 och lagt i de två bildgallerierna. Förhoppningsvis har jag täckt in de olika delarna av studentbalen som vi utomstående får ta del av. Tyvärr har jag inte på långa vägar fått med alla baldeltagare på bilderna. En nästan omöjlig uppgift som jag inte avundas Svenskt Skolfotos inhyrda fotograf som väl rimligtvis måste ha haft den ambitionen. Eller?

Festen är slut och glasen är tömda

Jag har lite studentfotografier kvar att ta hand om . Ett bildgalleri med foton från fredagens kortege ska göras i ordning. Fel kronologi men det struntar jag i. Länk till det bildgalleriet kommer i ett framtida inlägg.

Tack!