Vad är väl en bal på slottet?

Förmodligen alldeles underbar!

Öster Malma i studentbalsskrud

När man är 19 år har man antagligen inte varit på någon bal tidigare i livet. Även årets studenter, huvuddelen födda 1996, såg en smula ovana ut när de klev in på herrgårdsområdet vid Öster Malma utanför Nyköping. Om ena sidan av myntet var präglad av stel nervositet var andra sidan polerad och glänsande. Stolt uppsträckta och med högburna huvuden gled killarna och tjejerna in i parken, väl medvetna om att de var i händelserna centrum. Effekten av en maximalt uppsnyggad yta samt vetskapen om att man precis tagit sig förbi den bortre gränsen av 13 års skolgång kan få den mest självosäkre att lysa av självförtroende, åtminstone för en stund.

Öster Malma innan anstormningen av finklädda studenter

För mig var söndagens studentbal blott den andra jag iakttagit. För tre år sedan tog min äldsta dotter studenten och då gick 93-årgången i fotspåren efter flera andra årskullar när de höll festen vid Nynäs slott mellan Nyköping och Tystberga. Årets placering på Öster Malma innebar premiär (som jag förstår det). Ett av huvudargumenten har varit att Nynäs endast rymde så många gäster, uppåt 400 stycken, i partytält på gräset i slottsparken. Vid Öster Malma kan huvuddelen sitta inomhus när middagen förtärs och den efterföljande dansen tar vid.

Öster Malmas fruktträdgård ur ett fisheye-perspektiv

Öster Malma är ett av alla Södermanlands gamla slott och herresäten. Sedan många decennier tillbaka huserar Svenska Jägarförbundet på godset. Herrgården är vackert belägen vid den lilla sjön Malmasjön. I ryggen finns även den betydligt större sjön Likstammen. Visst har jag skrivit tidigare att Södermanland är ett fantastiskt vackert landskap? Vilket vägval man än gör till Öster Malma får man vara beredd på både smala och krokiga vägar. Något som vissa balgästernas transportmedel skulle få jobba hårt med under söndagen.

Jägareförbundet lämnar spår efter sig

Vad brydde sig Malmasjöns näckrosor om studentbalen?

Någon studentbal för egen del har aldrig varit aktuell. Jag tror inte man hölls med sånt i mitten av 80-talet. Jag hade dessutom ryckt in i lumpen innan gymnasietiden var över på Gripenskolans naturvetenskapsprogram. Sista skolveckans partaj blev för många grabbar med mig ersatt av gröntjänst, skoskav och allmän uppsträckning. Tack för det staten. Vi plutonsbefäl fick dock vår kadettbal där den militära högtidsuniformen kom till användning. Nu är jag av hög ålder utfasad från min fänriksgrad och lika bra är väl det.

Midsommarstång, studenter och Malmasjön nedanför herrgårdshuset vid Öster Malma

Hur går det då till under den del av studentbalen som vi anhöriga och allmänt nyfikna kan ta del av? Första momentet är att studenten ska hitta en baldejt. En inte alltid självklar uppgift. Tidiga överenskommelser kan komma att stjälpas över ända av alla möjliga skäl. Min 19-åring hade hur som helst bestämt sedan länge att gå med en jämnårig barndomskamrat och det arrangemanget fungerade alldeles utmärkt.

Ida med sin balkavaljer Dennis

För de som vill anlända med stil gäller det att lägga ut krokarna för att hitta en schysst kärra och en tjänstvillig chaufför. Bilentusiasterna i publikleden framför herrgårdens grindar fick sitt lystmäte där vanliga familjebilar varvades med kromglänsande 50-talare. Mest uppmärksamhet drog dock kavaljeren som kom upp på grusgården med sin baldejt sittandes på sin cykels pakethållare. Stilbrott som lönade sig!

Bilarna gled in en efter en mellan Öster Malmas flygelbyggnader

Studenterna ställde upp sig för fotografering

Det fotades hejvilt med allehanda kameror

Under den dryga timme som bilkön ringlade fram, med kokande V8:or som följd, var fokus på studenterna som parvis klev ur bilarna. De tog sig sedan in i herrgårdens vackra fruktträdgård där ett glas bubbel serverades. Studentminglet varvades med oändliga fotograferingar där anhöriga, kompisar och andra studenter fotograferade för glatta livet. Detta är trots allt ett ögonblick då gamla klasskamrater ska skiljas för gott, uppklädda barn och barnbarn ska komma på pränt till familjealbumen.

Teatralisk gest på Öster Malmas grusplan

Södermanlands Nyheters duktiga fotograf Sandra Nordin var givetvis på plats

Troligtvis kände sig studenterna ganska fria ute bland de knotiga äppelträden. De kunde röra sig på området och artigt konversera med än den ena än den andra. De lättsamma formerna stramades därefter åt när samtliga ställde upp sig i en lång rad och en procession ledde studenterna från herrgårdsparken till Östra Malmas gamla ombyggda ladugård där de sedan fjättrades vid sina stolar under en flera timmar lång middag. Kanske blev det mer uppsluppet och fritt igen då bandet spelade upp till dans. Rykten säger dock att vid det laget lade framförallt många killar bena på ryggen och var som bortblåsta från resten av försommarnattens festlighet.

Många anhöriga samlades för att titta på studentbalens deltagare

Bubbel att hålla i vilket i alla fall gör att man vet var man ska göra av händerna...

Hela familjen Jansson var på plats för att titta på Ida och alla hennes studentkompisar. Vi känner givetvis många av hennes jämnåriga och forna barndomskamrater samt deras föräldrar. Det blir en form av happening att delta på denna högtidliga skolavslutning. Som familjens självutnämnda hovfotograf (!?) såg jag chansen att få föreviga dotterns stora dag. Jag såg också möjligheten att, framförallt för Idas skull, fota många av de andra så att hon kan ha bilderna som ett fint minne av dagen.

Idas barndomskamrat Moa strålade mot kameran

När jag tittade igenom bilderna efteråt insåg jag flera olika saker. Det är en idrottsligt stark årskull, de där 96:orna. Många av tjejerna och killarna känner jag igen tack vare de senaste årens sportbevakningar. Jag såg också en oroande nig-villighet hos de som fotograferade ungdomarna. Snälla, säg till mig om jag också gör så när jag fotar!

Vackra miljöer till vackert uppklädda baldeltagare

Fotografering medelst nigning

Sammantaget är jag tillfreds med mina bilder. Så pass mycket att jag vill påstå att materialet är bland det bästa jag gjort. Nu säger det kanske inte så mycket om kvalitén mätt mot andra hobbyfotografers alster men jag är själv väldigt nöjd. Den mer krassa betraktaren kan rimligt påstå att fota en studentbal är som att slå in redan öppna dörrar. Motiven är ju otroligt tacksamma och det är som att servera mat till den vrålhungriga (allt som kommer på bordet tas tacksamt emot). Jag hade ändå uppgiften att fota under inte allt för kontrollerade former och i bitvis svårbemästrat ljus.

Uppställda för fotografering

Jag väljer att lägga ut ett stort bildgalleri offentligt medan ett något mindre bildgalleri endast är åtkomligt för de som har länken. Där finns många bilder på min dotter och hennes kompisar och hon väljer själv vilka hon delar den länken med. Jag ska försöka att få hjälp att sprida länken till det offentliga bildgalleriet så att så många som möjligt får kännedom om bilderna.

Procession på väg mot middagssittningen

Jag valde att ta med mig både min Canon 5D Mark II och 7D Mark II. De objektiv som lades ner tillsammans med kamerahusen var 50 mm/1.4, 70-200 mm/2.8, 135 mm/2.0, 17-40 mm/4.0 samt mitt fisheye. De vidvinkliga bilderna har fått stort skärpedjup medan jag för övrigt jagade bilder med så kort skärpedjup (alltså stor bländare) som möjligt. Jag tycker jag lyckades någorlunda i min planering.

Ett mångfärgat och vackert pärlband av baldeltagare

Av drygt 400 exponeringar har jag redigerat 300 och lagt i de två bildgallerierna. Förhoppningsvis har jag täckt in de olika delarna av studentbalen som vi utomstående får ta del av. Tyvärr har jag inte på långa vägar fått med alla baldeltagare på bilderna. En nästan omöjlig uppgift som jag inte avundas Svenskt Skolfotos inhyrda fotograf som väl rimligtvis måste ha haft den ambitionen. Eller?

Festen är slut och glasen är tömda

Jag har lite studentfotografier kvar att ta hand om . Ett bildgalleri med foton från fredagens kortege ska göras i ordning. Fel kronologi men det struntar jag i. Länk till det bildgalleriet kommer i ett framtida inlägg.

Tack!