fredag 31 juli 2015

Ystad Djurpark och en Borrby-promenad

Att få besöka Österlen i Skåne har varit en önskan hos mig i några år. Nu blev det av och en vecka av familjens sommarsemester 2015 (18-25:e juli) spenderades i sydöstra hörnet av Sverige. I några blogginlägg kommer jag att visa ett urval av bilder från vad vi hann med att se på Österlen.
Till vår hjälp att plocka ut utflyktsmål under veckan använde vi en 10-i-topp-lista från ArrivalGuides som delades ut digitalt i samband med husbokningen. En slags bucketlist för oss turister. Av listans alla punkter klarade vi av alla utom en, vilket väl är OK?! (Några av punkterna hade vi garanterat tagit även utan listan.)
I fotoryggsäcken hade jag min Canon 5D Mark II samt objektiven 17-40 mm/4, 50 mm/1.4, 100 mm/2.8 (macro) samt telezoomen 100-400 mm.


Dag 7

En sista dag på Österlen innan hemfärd. Vad gör man? Åker till en djurpark! Nåja, det här med instängda djur är en minst sagt kluven historia för mig. Jag förstår att djurparker världen runt kan göra nytta för de svårt utrotningshotade arter som finns. Men vems är felet, egentligen...? Å andra sidan kan jag inte glömma skandalerna som seglade upp för några år sedan med Parken Zoo i Eskilstuna i spetsen där bl.a. djur avlivades för att ge plats för andra "mer spektakulära" arter. På näthinnan har jag också apatiska rovdjur med tom blick bakom trånga avspärrningar. Allt för att vi sensationslystna människor ska få vårt lystmäte av underhållning.

Nå, genom att blunda för de moraliska dilemman som finns med djurparker valde vi alltså att åka till Ystad Djurpark på vår sista Skåne-dag. Parken ligger en bit norr om Ystad och var inbäddad i det skånska landskapet på ett alldeles förträffligt sätt. Det är häftigt att se kameler stövla runt på kullarna och höra bisonoxarnas djupa tordönsstämmor mullra på svensk mylla. Dagens första stopp blev långt tidigare, straxt efter att vi lämnat Borrby. Ibland måste man helt enkelt stanna för att ta en bild. När naturen och landskapet ropar så högt på uppmärksamhet att det inte går att undvika att lyssna. Och se.

När det skånska landskapet ropar på uppmärksamhet. Rött i botten, blått i toppen.

Den inledande vidvinkelbilden skulle följas av ivrigt fotograferande med telezoom-objektivet. Mitt 100-400 mm-objektiv hade inte fått jobba särskilt hårt tidigare under resan. Jo, för ett motiv som jag tyvärr aldrig lyckades till 100% med, men det kommer jag till senare i detta inlägg. Att fota djur inne i en djurpark är kul men det är nästan aldrig toppenskoj att titta på dessa bilder efteråt. Jag och alla andra som ser bilderna vet att det är lättfångade byten och djurbilder ska ju vara the real deal i det vilda.

Silkesaporna skuttade fritt bland träden innanför entrén

Ystad Djurpark är ingen jättestor djurpark men mängden djur och hägn var ändå mer än tillräckligt för oss. De mest avlägsna och stora hägnen innehåller älgar och bison. Det finns även mer hemtama djur i form av höns och skånegäss. De mindre fartfyllda sköldpaddorna har också sin plats bredvid surikaterna. Störst underhållningsvärde tror jag ändå att ringsvanslemurerna stod för. Detta Madagaskar-djur har ju blivit kändis tack vare den tecknade filuren Kung Julien! Vi hade turen att komma när det var matdags och de bjöd verkligen på det barn och vuxna vill se av en avlägsen ap-släkting.

Ringsvanslemurflocken lever i ett matriarkat och är charmigare än få andra djur

Ett överrepresenterat djur i parken var gråsparven. De har hittat dit helt av egen kraft och vilja... Finns det utomhusfik och matplatser så är de där. Nu tycker jag småfåglar har sin charm och när de valde att sandbada (för att få bukt med fjäderparasiter) kunde jag inte låta bli att fota en av dem.

En av världens 500 miljoner gråsparvar tar sig ett sandbad så att sanden yr

Det finns många exempel på djur som nått högt på popularitetsstegen tack vare animerade filmer. Vårtsvin kanske inte kommer så högt, vad än Pumbaa säger och gör, men surikaterna har vunnit mark tack vare Timon. Sociala, skojiga och ytterst charmanta. Jag faller i alla fall för deras beteenden.

Surikater på stubbe

När vi rörde oss mot de bortre delarna av djurparken där de böljande kullarna tog över fick jag chansen att fota en gäckande fågel som nästan gjort mig vansinnig under Österlen-veckan. Även denna fågel var helt frivilligt på plats och har inget med djurparken att göra. Vi har inte glador i Södermanland men över Österlens slätter såg man dem hela tiden. Och de hördes, ett mycket speciellt läte som inte gick att ta miste på. Allt som oftast glidflög de endast meter ovanför bilen när jag körde. Aldrig var de längre bort än när jag eventuellt stod redo med kameran och teleobjektivet.

Inte mycket till fågelbild men det är i alla fall en bild på en glada. Tack.

Vi har haft en flock bisonoxar utanför Stigtomta. Jo, faktiskt. På gården Rällinge mellan Stigtomta och Jönåker har det funnits ett hägn med dessa enorma djur. Tyvärr blev det någon tvist kring detta och verksamheten har upphört. Nu fick familjen Jansson istället chansen att imponeras av dessa enorma djurs uppenbarelse på den skånska landsbygden.

Den stora tjurens brummande var inte något annat än respektingivande

Jag höjde blicken bortanför älghägnet och fick motiv för dagens svartvita tolkning. Linjer. Komposition. Skåne.

Utanför yttre gränsen av Ystad Djurpark

Döttrarna fick avsluta djurparksbesöket med bad i en av de två pooler som finns i djurparken. Vädret var soligt och varmt så de trivdes utmärkt, som fisken i vattnet faktiskt. När vi lämnade området straxt före stäningsdags (klockan 18) var vi nästan sist ut. Många småbarnsfamiljer hade gett upp för länge sedan. Hur som helst ett besök vi absolut inte ångrar och kan rekommendera för de som söker sig ner mot Ystad.

För att riktigt dra ut på Österlensvistelsen passade vi på att ta en kvällspromenad. Till och från Borrby går det ett flertal vägar i olika riktningar. Det är inte tal om att ta någon skogspromenad men att gå längst någon av de smala landsvägarna ger maximal utdelning och det är detta Österlen handlar om. Tycker jag. Vilket landskap!

Österlen i ett nötskal
Gissa!
Utblommad!

Fredagskvällen bjöd på ännu en magisk solnedgång över den skånska jordbruksslätten i Österlen. Det skulle följas av ösregn, åska och 12 grader vilket på sätt och vis kändes bra när vi åkte hemåt på lördagsmorgonen. Att det är skitjobbigt att köra bil i 6 timmars ösregn är en annan historia.

Delar av familjen Jansson, utanför Borrby, tackar för denna gång

Du kan ta del av fler djurparksbilder och solnedgångsbilder i ett bildgalleri som du hittar HÄR.

Nu kan jag lägga Österlen-besöket 2015 bakom mig. Sista bilden och alla ord är publicerade kring detta. Jag kommer att återvända, det är jag helt övertygad om. Tills dess använder jag bilderna och inläggen som utmärkta påminnelser till mig själv. Jag hoppas att jag kunnat bjuda dig som bloggbesökare på något som har värt att offra en minut på. Bilderna har sållats så att det har varit så allmängiltigt som möjligt. Men ändå personligt.

Tack för ditt intresse!

torsdag 30 juli 2015

Christinehofs Ekopark, Simrishamn och lite Skillinge

Att få besöka Österlen i Skåne har varit en önskan hos mig i några år. Nu blev det av och en vecka av familjens sommarsemester 2015 (18-25:e juli) spenderades i sydöstra hörnet av Sverige. I några blogginlägg kommer jag att visa ett urval av bilder från vad vi hann med att se på Österlen.
Till vår hjälp att plocka ut utflyktsmål under veckan använde vi en 10-i-topp-lista från ArrivalGuides som delades ut digitalt i samband med husbokningen. En slags bucketlist för oss turister. Av listans alla punkter klarade vi av alla utom en, vilket väl är OK?! (Några av punkterna hade vi garanterat tagit även utan listan.)
I fotoryggsäcken hade jag min Canon 5D Mark II samt objektiven 17-40 mm/4, 50 mm/1.4, 100 mm/2.8 (macro) samt telezoomen 100-400 mm.


Dag 6

Vafalls, har han tappat bort den femte dagen på resan? Nej då, jag lider fortfarande av sviterna efter den dagen. Fjällar på axlar och i pannan... Solskyddsfaktor borde ha applicerats när vi tillbringade onsdagen på badstranden vid Sandhammaren. Hur som helst var det inte rätt miljö att vifta med stora kamerautrustningen så därför blev det en fotograferingsfri dag på semestertrippen till Österlen.

I slutet av Skåne-vistelsen kändes det som om de uppenbara utflyktsmålen började tryta. Med facit i hand tycker jag ändå att det höll hela vägen in genom målsnöret. Christinehofs Slott med dess restaurerade våtmarker var absolut sevärt. Barockslottet från 1700-talet ligger i Österlens nordöstra del.

Christinehofs Slott
Bild på en del av interiören på Christinehofs Slott

Till vår förvåning var det inte många bilar på parkeringen när vi gled in till utflyktsmålet. Det fyllde på betydligt, men så tidiga var vi inte när vi anlände. Slottet i all ära men det var omgivningarna som var behållningen. Ett antal olika promenadleder gav möjlighet att se både bokskog och våtmarker.

Bokskog vid Christinehof
Ljuset genom bokskogens löv kan jag nog aldrig tröttna på
Den giftiga fingerborgsblomman växte tätt i parken
Borstakärr

Mitt inne i bokskogen stod ett konstverk av Peter Tillberg. "Den onämnbare" är ett verk som ursprungligen ställdes ut 1990 i Tomelilla konsthall. 4 meter hög tornar den nu upp sig mitt inne i den sydsvenska klorofyllen. Jag konstaterar att konst väcker känslor och tänker inte förklara vad jag tycker om detta verk.

Den onämnbare i Christinehofs Ekopark

Dagens andra stopp skedde i Simrishamn. Med inslag av gammal bebyggelse och det faktum att det är Sveriges största fiskehamn lockade den mig. Vilken nitlott jag drog... Det visade sig vara både tivoli och marknadsdagar och hela upplevelsen av staden raserades i ett moln av krimskrams och trängsel. Man såg ju inte ens bebyggelsen bakom alla marknadsstånd... Barnen tyckte i alla fall det var OK. :-)

Tivoli i Simrishamn
Överfullt på Simrishamns gator under marknadsdagarna. Usch.
Simrishamns torgs kringliggande byggnader var säkert fina

Jag tittade till det jag misstänker var en del av fiskehamnen. En viss trafik av fiskebåtar förekom men tidpunkten var inte den rätta för att bevittna maximal aktivitet.

Simrishamn fiskehamn

En husgavel inne i Simrishamn avslöjade spår av en konstnär vi kommuninnevånare i Nyköping känner till mycket väl efter en kontroversiell kommunal hantering av ett beställningsjobb på den nya högstadieskolan. Jag har sett spår av henne även i Visby och chansar även denna gång på att det är Carolina Falkholt som varit i farten. Stilen är typiskt och jag tycker hennes verk är snygga! Hoppsan, i detta fall skriver jag vad jag tycker om konstverket... ;-)

Gavelkonst i Simrishamn

När vi slutligen la Simrishamn bakom oss sökte vi oss tillbaka söderut längst Österlens kuststräcka. I Skillinge stannade vi till nere vid hamnområdet och köpte kaffe och glass. Ett vattenhål som visade sig mycket charmigt med härlig bebyggelse nere vid vattnet.

Hamnen i Skillinge

Du hittar ett gäng bilder från dagen i ett bildgalleri på Flickr HÄR.

Den avslutande dagen på Österlen innebar ett besök i Ystad djurpark. Det är alltid vanskligt med djurparksbilder, tycker jag, men du kommer ändå att få ta del av det i ett kommande inlägg.

onsdag 29 juli 2015

Glimmingehus, Haväng och Brösarps backar

Att få besöka Österlen i Skåne har varit en önskan hos mig i några år. Nu blev det av och en vecka av familjens sommarsemester 2015 (18-25:e juli) spenderades i sydöstra hörnet av Sverige. I några blogginlägg kommer jag att visa ett urval av bilder från vad vi hann med att se på Österlen.
Till vår hjälp att plocka ut utflyktsmål under veckan använde vi en 10-i-topp-lista från ArrivalGuides som delades ut digitalt i samband med husbokningen. En slags bucketlist för oss turister. Av listans alla punkter klarade vi av alla utom en, vilket väl är OK?! (Några av punkterna hade vi garanterat tagit även utan listan.)
I fotoryggsäcken hade jag min Canon 5D Mark II samt objektiven 17-40 mm/4, 50 mm/1.4, 100 mm/2.8 (macro) samt telezoomen 100-400 mm.


Dag 4

Tisdagen blev en innehållsrik dag med ett flertal saker på upplevelselistan. Tyvärr var det också den dagen då det dåliga sommarvädret 2015 kostade på. Förmiddagens regn, faktiskt det enda regn som föll dagtid under vår Österlen-vecka, gjorde att vi valde att bli stugsittare tills uppehållsvädret var ett faktum. Klockan hann bli 12.30 innan dagen började på riktigt men vi skulle inte heller särskilt långt innan dagens första stopp. Turistmagneten Glimmingehus ligger endast några minuters bilväg från Borrby.

Glimmingehus, Nordens bäst bevarade medeltidsborg
Jag och molnen speglar oss i informationstavlans gla(n)s...

Det är ju inte konstigt att den gamla byggnaden kunnat stå upprätt sedan 1499. Huset är stort på utsidan men väggarna så tjocka att det inte är många kvadratmeter att leva på inuti. Turisttätheten på området var hög, till och med värre än karpmängden i vallgraven. De gjorde vad de kunde för att hålla oss turister sysselsatta och fortsatt nyfikna (samt för att motivera entrépengen vi betalat). Guidade turer inne i borgen var en sak. Gruppen vi skulle kunna gå tillsammans med var så stor så det var bara att tvärglömma. Vi hittade däremot ett par medeltids-hobbies vi kunde testa; fläta armband och skriva med fjäderpenna. Det gick väl sådär.

Och här får du veta hur allting är och hur det står till med både folk och fä

På borggården stod en träkonstruktion som tydligen var helt omöjlig att låta bli för oss turister. Man skulle placera sig i den och se till att bli fotad. Det behövdes ingen info-skylt för detta utan alla gjorde likadant. Vad det var för träkonstruktion rådde det delade meningar om och bäst var nog den 30-åriga mamman som förklarade för sin pilt till grabbhalva att det var en otäck giljotin. Jovars, i så fall hade nog inte särskilt många låtit sina barn sticka in huvudet där.

Stupstocken (eller skampålen) vid Glimmingehus

Familjen Jansson kunde inte motstå frestelsen att ta ett varv inne i borgen. Eftersom det använts som sädesmagasin i många hundra år vill man ju se om råttorna ställt till med någon skada. Skämt åsido, det lockade att se alla försåtsfällor, luckor och hål som byggts i borgen. Med eller utan guidning.

Gille i Glimmingehus. Sparsamt sådant, ska tilläggas.
Ängsblommor i en av Glimmingehus alla nischer

Fotografiskt hade jag en stark dag. Eller, nja, det ska inte jag bedöma utan det jag menar är att det fanns många och fina möjligheter att ta bra bilder. Borgens alla detaljer och tidstypiska utsmyckningar pratade med klar stämma till mitt fotoöra (om man nu har ett sådant) och det fortsatte under de andra stoppen vi gjorde under dagen. En formtopp helt enkelt. :-)

För att hamna någorlunda i fas med näringsintaget stannade vi till i Kiviks hamn innan vi letade oss norrut längst Skånes vackra kustlinje. Mest anmärkningsvärt med detta stopp, utöver att det var fint i hamnen och att jag fick äta stekt strömmingsflundra med potatismos och lingon, var att jag fick befinna mig på samma ställe som Ronnie Hellström med sällskap. Wow liksom. Tyvärr var övriga familjemedlemmar helt känslokalla inför det stora i min jag-mötte-Lassie-upplevelse.

Matstopp i Kiviks hamn

Dagens andra huvudmål var Haväng. Området norr om Kivik kanske inte riktigt hör till Österlen men oj så mycket jag rekommenderar det för den med intresse för natur. Jag fångade upp platsen på internet inför resan (alltså inte i den guide jag refererat till tidigare i bloggen) och ångrar inte för en sekund att vi åkte dit. Sandhedarna, fiskeläget, betesdjuren, vildkaninerna och den allestädes närvarande sandstranden var så mycket Skåne det kan bli. Att delar av Haväng är avstängt då och då får man acceptera, allra helst som det stängs av för att det också är ett militärt skjutfält.

Får vid Haväng
Gammal bunkar vid Havängs strandlinje
Fallet träd på stranden vid Haväng
Fiskeläge nära vandrarhemmet vid Haväng

Efter att ha klarat av vandringen på stranden och över sandhedarna vid Haväng var klockan inte mer än att ett stopp till kunde hinnas med. Vi hade ju med oss fikakorgen och kunde fylla på energin ett varv till innan natten skulle slå sina klor i oss. Snett nedåt och innanför Haväng skulle vi nå Brösarps backar. Detta är ett böljande landskap med spännande flora och fauna som utgör en nordlig gräns för Österlen. Vi litade på Google Maps i mobilen och hamnade i den nordöstra änden av Brösarps backar, och så här efteråt vet vi att det finns fler möjligheter att stanna till och komma åt detta intressanta och natursköna område. Nåväl.

Solnedgång över Brösarps backar
Fika på en av Brösarps backtoppar
Macroperspektiv på Brösarps backar
Hästarnas dal? Nej, Brösarps backar

När vi var mätta på både fika och naturupplevelser styrde vi tillbaka till Borrby. Men en solnedgång över Österlens öppna landskap kan inte passeras utan någon liten gnutta uppmärksamhet. Sålunda ännu ett stopp längst en av alla dessa smala landsvägar för någon minuts fotograferande.

Solnedgång över Österlen

Jag rekommenderar en titt i mitt bildalbum på Flickr efter denna dag. Synd att peaka i fotoresultatet redan på dag fyra men så blev det. Tycker jag i alla fall...

En fotofri femte dag följdes upp med nya äventyr under torsdagen. Mer om det i ett kommande inlägg.

tisdag 28 juli 2015

Ystad och Sandhammaren

Att få besöka Österlen i Skåne har varit en önskan hos mig i några år. Nu blev det av och en vecka av familjens sommarsemester 2015 (18-25:e juli) spenderades i sydöstra hörnet av Sverige. I några blogginlägg kommer jag att visa ett urval av bilder från vad vi hann med att se på Österlen.
Till vår hjälp att plocka ut utflyktsmål under veckan använde vi en 10-i-topp-lista från ArrivalGuides som delades ut digitalt i samband med husbokningen. En slags bucketlist för oss turister. Av listans alla punkter klarade vi av alla utom en, vilket väl är OK?! (Några av punkterna hade vi garanterat tagit även utan listan.)
I fotoryggsäcken hade jag min Canon 5D Mark II samt objektiven 17-40 mm/4, 50 mm/1.4, 100 mm/2.8 (macro) samt telezoomen 100-400 mm.


Dag 3

Sedan senaste besöket i medeltidsstaden Visby i mitten av maj har jag känt en molande förnimmelse i mitt undermedvetna som lockar och pockar. Förvisso är nästa Visby-besök endast dagar bort men under Skåne-besöket stillades en del av medeltidshungern i samband med besöket i Wallander-staden Ystad. Staden håller cirka 300 gamla korsvirkeshus, ett kloster m.m. och har sina historiska rötter så långt tillbaka som medeltiden. Deckar-genren ger jag inte mycket för så Wallander-referensen säger mig inte särskilt mycket men kanske har du lättare att relatera till staden då denna koppling görs?

Torg i Ystad
Stockrosor framför korsvirkeshusens fasader i Ystad

Jag är inte mycket för städer. Affärer, näringsidkare och folk överallt. Ystad har sin charm som kanske lindrar en smula men till syvende och sist är det en stad. Vi åt i alla fall en god lunch på en överfull thai-restaurang och det var ett fall framåt för vår 12-åring som tidigare i sitt liv vägrat att sätta sina fötter på dylika etablissemang.

Ett kyrkbesök lurade jag på ungarna. Här interiören från kyrkan i Ystad.
"Nära turist-katastrof i chockmöte mellan Tuff-tuff-tåg och gammal brandbil."

Jag fick gott om tid att titta på andra turister när jag i omgångar fick stå och vänta på övriga familjemedlemmarna utanför några butiker. Totalt ett par timmar, faktiskt. Förstår inte vad de letar efter, om man inte vet vad man ska ha går man inte in i en affär. Capice.

Väldigt Ystad-igt

Klostret i Ystad grundades 1267 och innehåller idag ett stadsmuseum. Området runt klostret var väldigt fint och där fanns både örtträdgård och rosor. En plats där kameran kom till pass och motiven staplades på varandra.

Klostret i Ystad
Byggnad vid Ystads kloster

Som synes på bilderna från Ystad var vädret sisådär när vi var där under måndagen. Grå himmel utan synliga molnkanter är sällan roligt på bild då det ser utfrätt och tråkigt ut. Tyvärr var det inte mycket bättre när vi släntrade ner till småbåtshamnen. Det fanns mycket att fota även i hamnområdet. Kallbadhuset blåste iväg med en storm i början av 1900-talet. Längst den pir där badhuset en gång låg är det nu tänkt att ännu en gång uppföra en badanläggning. Många privatpersoner har varit med och sponsrat och vi får hoppas och tro att projektet kommer "i hamn".

Längst en av hamnens pirar hade en fin brygga med bänkar byggts

Till vår lycka sprack molnen upp när kvällen närmade sig. Vi styrde vår kosa tillbaka mot Borrby och vid Sveriges sydöstra hörn gjorde vi ett stopp som ingen av oss ångrar. Sandhammaren är området med stort O och där finns en kuststräcka med en sandstrand som senast 2012 utsågs till landets bästa. Sanddynerna, strandens omfång och omgivningarna är helt makalösa. Uppe på detta stod en mycket intressant gammal fyr något hundratal meter in på fastlandet för att förhindra fartyg att förlisa på de grunda sandreven ute till havs. Fyren kanske gjort nytta för dessförinnan har många skepp förlist där utanför.

Sanddynerna vid Sandhammaren är vidsträckta
På måndagskvällen var den stora stranden tämligen folktom
Det uppsprickande molntäcket erbjöd bra fotoförutsättningar

Medan hustrun och barnen höll sig hyfsat stationära på stranden gick jag långt åt båda håll från punkten där vi kom ner till stranden. Hur långt jag än gick syntes inget slut på stranden. Vid platsen där vi parkerade bilen finns toaletter, kiosk och lite bekvämligheter. Att många åker den vägen ner till stranden vid vackert väder avslöjade skyltarna om parkeringsförbud på den smala landsvägen. Vi passade under onsdagen på att sola och bada när vädret var toppen och då kan jag intyga att det var mer än stora problem för många besökare att hitta plats bilarna.

Spår i sanden
Avtryck
En skrattmås som antingen varit kissnödig eller steppat en stund på stranden

När solen nästan hunnit gå ner bakom horisonten gick vi till fyren för att titta till den för mig udda konstruktionen. Tavlor berättade vad vi hade framför oss och vilka problem sjöfarten haft utanför Sandhammaren genom åren.

Informationstavla vid Sandhammarens fyr
Sandhammarens fyr i kvällssolens sista strålar

Jag tycker att jag fick ihop ett ganska starkt bildgalleri från måndagen på Österlen. Du hittar bilder från Ystad och Sandhammaren HÄR.

Härnäst kommer en mycket innehållsrik tisdag då visserligen halva dagen regnade bort men som slutligen innebar fyra olika sevärdheter som alla kom högt på minneslistan när vi nu återvänt hem till Södermanland igen. Håll utkik här i bloggen så får du veta mer inom någon dag!