onsdag 11 november 2015

Den där jordaxellutningen

Det är ganska praktiskt ordnat. Och fiffigt. Här på våra breddgrader tar vi del av stora klimatskillnader under ett kalenderår. Årstider på riktigt, inget uddlöst och utsmetat ekvatorialklimat. Här får vi riktig vår, sommar, höst och vinter. Fastän vintrarna har varit ganska ynkliga de senaste årtiondena.



Vi har inrättat oss i denna rytm. Naturen har definitivt anpassat sig efter årstiderna. Och jag finner det både märkligt och mäktigt. Det slog mig när jag gick runt ett varv på Skavsta under lunchen. Naturens avveckling under hösten är nu på väg att övergå i vinterdvala.



När sedan våren kommer väcks livsandarna. Ännu längre norrut i vårt land är våren och sommaren ännu kortare och därmed ordentligt intensiv. Vi i Södermanland får ungefär lika stora delar av alla årstiderna och det är jag nöjd med.



En annan sak som är himla bra med våra årstider är att vi människor får variera vårt gnällande. Mygg, snöskottning, solsveda, allergier, mörker, tjällossning och frosthalka. Skönt att ha olika hang ups under året.



När den vackra delen av hösten flyktat återstår den delen då man kan krypa inomhus och sänka tempot en aning. Eller förresten, det går ju inte, julen står ju för dörren...



Jag har ju inbillat mig att november skulle bjuda på en massa svartvita foton. Icke då. En förutsättning för att ta svartvita bilder är att överhuvudtaget ta bilder. Och det kan jag inte påstå att jag gjort den senaste tiden. Handbollsfoton undantagna.



När kameran var med mig på lunchen var vädret för bra och de kvarvarande motivens färger för käcka för att malas genom den svartvita konverteringsprocessen. Jag påstår dock inte att färggranna bilder alltid måste förbli färgbilder, det jag menar är att så länge senhösten kan bjuda på något bättre än jämnbrunt så kan detta få lysa upp och ta lite plats med sin återstående prakt.



Vi tar oss vidare in i slutfasen av hösten. Kanske kommer vi på ytterligare saker att gnälla över innan nästa årstid tar över och erbjuder outtömliga mängder gnäll-underlag.

Den där jordaxellutningen är trots allt väldigt fiffig.

2 kommentarer:

  1. Jag kan gnälla lite. Så fort jag går utanför dörren och drar iväg en sväng på cykeln så börjar snoret rinna. Och jag som aldrig varit allergisk mot någonting. Skarevaså!


    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanon, då fick vi ett gnäll att lägga till samlingarna. När somrarnas gräspollen försvunnit har även jag lyckats få någon form av reaktion de senaste åren. Börjar undra om det har med mögel eller ruttnande löv. Det låter lite långsökt men jag kan inte komma på vad det skulle kunna vara annars. (Det ger sig när det bli kallare.)

      Radera