torsdag 24 mars 2016

Skärtorsdag i Vrenas motionsspår

Ut ur dimman framför bilen dök det plötsligt upp en tofsvipa när jag åkte till jobbet i morse. Naturligtvis skulle jag ha varit ute med kameran i denna stämningsfulla väderlek. Annars borde jag ha tagit en promenad i solskenet som rådde under lunchen. Men nej, så blev det inte heller. Däremot var det gott att sluta två timmar tidigare tack vare den stundande påskhelgen. I toppen på en hög asp fick jag syn på den nyanlända bofinken som satt och sjöng för full hals. Alltid något.

Mårtens Vall i Vrena är en klassisk fotbollplan som tyvärr endast består av mossa just nu 

Jag slängde ihop ett urval av kamerautrustning i en ryggsäck och drog iväg med bilen till Vrena när arbetsdagen var slut. Promenaden började vid Mårtens Vall där elljusspåret passerar. Den gamla fotbollsplanen har varit känd som en av de finaste gräsytorna i regionen men numera har förlorat sin forna glans. Någon seniorverksamhet finns inte sedan några år och endast något enstaka ungdomslag existerar i Vrena IF:s regi.

Hallbosjön låg delvis under is
Iskanten var tydlig ut över Hallbosjöns vattenspegel

Det finurliga med Vrenas elljusspår är att det delvis går längst Hallbosjöns strandlinje. Närheten till vatten är lockande och fotografiskt tacksamt. Min förhoppning om spännande fåglar ute på sjön bidrog till många extrakilon i ryggsäcken men det kom på skam. Stora teleobjektivet och min 7D Mark II kom aldrig till nytta denna skärtorsdag då inte mycket mer än den lilla bofinken valde att avslöja sig.

Isformation på en sten i strandkanten som kastade en kristallklar spegling i det stillastående vattnet

Bitvis var Hallbosjöns is korpsvart. I alla fall såg det ut så när jag gick på motionsspåret och tittade ut i motljuset. Fjolårets vass spretade delvis upp ur den is som i allt snabbare takt är på väg att frätas bort av den annalkande våren. Visst finns det vårtecken varthän vi än vänder blicken men likväl tycker jag det går ovanligt trögt. Min måttstock är hur gräsytorna ser ut (jag får skylla på min fotbollsanknytning) och på marken är det fortfarande ganska sterilt och surt.

Svart is med fjolårets vass som spretar åt alla håll och kanter

Den kommande storhelgen kommer att bidra till en del fritid, dock är dagarna uppbokade på diverse saker. Jag inbillar mig att jag ska hinna bevaka ett par sportaktiviteter men borde kanske ännu hellre beskära fruktträd hemma i trädgården. Fredagens äggjakt i idrottsföreningens regi är ytterligare en sak som är en av få påsktraditioner vår familj lagt oss till med under åren.

En av elljusspårets stolpar

Jag traskade inte själv i Vrenas motionsspår utan hade andra flanörer både före och efter mig i spåret. Om jag fotar aktivt innebär det ofta att jag går ifatt och blir passerad av samma människor flera gånger. Är det pratglada människor hinner vi oftast byta ganska många ord innan utomhusvistelsen är över.

Vid badplatsen rådde ett relativt harmoniskt lugn

På väg tillbaka mot den parkerade bilen på Mårtens Valls parkeringsplats förde motionsspåret mig bort från Hallbosjön. Det blev ingen längre promenad denna skärtorsdag men likväl hann jag få lite frisk luft och rörelse vilket är värt mycket.

Dagens status i enbärens värld

Nu ger vi oss i kast med påskhelgens fröjder och jag önskar dig som läsare en riktigt glad påsk!

2 kommentarer:

  1. Som lokal fotbollsnörd med många klassiska matcher mot Vrena IF på samvetet, är det bara tragiskt att läsa om alla nedlagda föreningar och igenvuxna fotbollsplaner.

    Vrena, Broby/Bettna, Ålberga, Stavsjö, Jönåker, Buskhyttan, Nynäs, Näsby, Ludgo...lag som inte längre existerar.

    Om inte kommunen inser att det finns andra orter i kommunen än Nyköping och Arnö, lär fler föreningar gå samma öde till mötes som ovan nämnda.

    Som lokal fotbollsnörd är det inte en kul utveckling. Undrar om beslutsfattarna i kommunhuset anser det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Än värre har det blivit, häromdagen meddelade Sjösa IF att de tvingas lägga ner sitt seniorlag i fotboll.

      Suck.

      Fotboll är den sport som funnits i var och varannan vägkorsning. En billig sport att utöva och med djupa rötter i den svenska folksjälen. Tyvärr handlar det i stor utsträckning om värderingar hos de som tidigare utövat sporten. Ungdomar och unga vuxna värdesätter numera inte organiserad verksamhet utan vill träna enbart på sina egna villkor. Gymmen fylls av folk men den sociala delen som lagidrottande för med sig försvinner all världens väg. I detta ser jag mörkt på framtiden men kanske är jag orolig i onödan. Utveckling och förändring är helt naturligt. Epoker kommer och går.

      Radera