tisdag 31 maj 2016

Maj avslutades med högsommarvärme

För att tydligt markera att den stundande månaden juni är en sommarmånad har vi fått riktig högsommarvärme de sista två dagarna i maj. Det är bra att träna!

Nyponblomma, modell större och odlad

Jag behövde verkligen en promenad och tisdagskvällen gav utrymme för detta. Världen snurrar fort just nu och den enda verkligt bra medicinen i detta läge är promenad, frisk luft och skogens lugn. Jag sökte mig därför till den barrskog vi har väster om Stigtomta.

På vägen till skogen såg jag att maskrosorna ägnar sig åt föryngring
Potatislandet avslöjar sig

Det är inte något stort skogsparti men ändå tillräckligt för att känna att man kommit loss från bebyggelse och exploatering. Fåglarna kvittrar i vår skog, mossan och blåbärsriset trängs på marken och det enda som riktigt kan störa är de allestädes närvarande myggrackarna. Dessa blodsugare är det lika bra att vänja sig vid inför sommarsemesterns vecka uppe i de svenska Dala- och Härjedalsfjällen.

Vår Stigtomtaskog har sitt alldeles egna namn
Och sin egen välkomstkommitté

De många stigarna som slingrar sig fram mellan de massiva tall- och granstammarna är vältrampade. Kanske inte så mycket av sådana som undertecknad, fotonördar, utan snarare av hundägare. Jag väljer dagar med fint väder och inspiration för att ge mig in i skogen medan hundägarna tappert får ta sig ut för att rasta sin lojale fyrfoting i både ur och skur, vinter som sommar.





På hemvägen från skogen svängde jag förbi fotbollsplanen vid Tängsta där yngsta dottern och hennes lagkompisar tränade fotboll. Sista säsongen med 7-mannafotboll innan de får flytta över till föreningens stora plan där 9-mannafotbollen tar vid.

Alva är ytterst medveten om att jag fotar henne...

Jag passade på att utlova en lagfotografering till laget någon av de kommande veckorna då även individuella foton på spelare och ledare tas. Helt enligt konceptet jag gjort för det lag jag själv är ledare i och grannklubbens damlag.

Nu tar jag kväll och återkommer när en ny månad och årstid gjort sitt intåg.

söndag 29 maj 2016

Trädgårdsstatusen är... prunkande

Mellan helgens fotbollsmatcher (som ledare) och regnskurar hann jag plantera allehanda småblommor som inhandlats eller tagits emot som present den senaste veckan. Blomkrukor, urnor och lådor fick en uppfräschning på framförallt ingångssidan av huset. Gott så. Jag kände ett påträngande behov av att ta några bilder vilket löstes genom ett varv i den egna trädgården. Det är en livfull tid just nu, vill jag lova.

Paradisbusken är i standby-läge och kommer snart att skina och skimra
Bondsyrénerna blommar för fulla muggar
En bärfis smög sig på mig under syénfotograferingen

Syftet med dagens minimala fotogaferingssession var inte bara att dokumentera försommarens intåg i trädgården. Nej, det jag ville ha var ett kvitto på att min nyinköpta Canon 1D Mark IV skulle funka tillsammans med 100-400 mm-objektivet och 1,4-telekonvertern. Tanken är att den utrustningen är en del av det jag ska släpa med mig på det nära förestående Stora Karlsö-besöket. Gotland under några dagar som toppas med en dagsutflykt till den spännande ön utanför Klintehamn.

Rönnens blommor med sina prickar är på toppen av sin blomning
Aklejorna har fullständigt tagit över en av husets rabatter
Hagtornsträdet vid vedboden blommar också som finast just nu

Nu vet jag att skärpan sitter med den nytestade utrustningskombinationen och det enda jag inte med säkerhet vet är hur snabbfokuserad denna mix av grejor är. Dagens test blev mer "macro-fotografering" och inte så mycket mer.

Årets test av hur mycket humlen ska gömma utemöblerna fortskrider

Nu mot nya äventyr i Vagnhärad där det är flicklagsmatch på Häradsvallen klockan 17.00. Blir bra.

tisdag 24 maj 2016

Bärstakärret en försommarkväll

Med glesa mellanrum har jag de senaste åren besökt Bärstakärret utanför Stigtomta och berättat om det i bild- och textform. Oavsett årstid har det varit intressanta besök och strålande naturupplevelser. Nu har jag också läst lite mer om hur kärret har uppstått och du kan ta del av detta via denna länk till Länsstyrelsens information.

En närgången titt på spången som tar dig torrskodd ut över Bärstakärret

Inspirerad av det sommarlika vädret och i behov av frisk luft och lite återhämtning valde jag att ta den korta turen till Bärsta under tisdagskvällen. Jag parkerade bilen vid badplatsens parkeringsplats och började min miniexpedition med att gå ner till stranden. Det visade sig att man röjt och breddat sandstranden som de senaste åren blivit allt mer igenväxt. Trevligt.

Kvällssolen kastade långa skuggor över Bärstabadets frodiga gräsmatta
Bärstabadet har till denna sommar en betydligt större strandremsa

Jag satt en stund och tittade på en sädesärla som jagade insekter över vattenytan. Min önskan om att den skulle komma nära mig kom på skam. 300 mm-teleobjektivet och telekonvertern (gav ungefär 420 mm brännvidd) räckte inte till för några tajtare fågelbilder denna gång.

Sädesärlan satt och spanade en stund på ett gammalt vasstrå
Fågeln hade många insekter att jaga över Yngarens vattenyta
Några tranor drog fram i kanten av sjön

Jag styrde stegen längst gångstigen nära strandkanten för att komma fram till kärret. Det var betydligt blötare än jag trott och mina joggingskor klarade givetvis inte av att hålla vätan på utsidan utan relativt snabbt var strumporna genomsura.

Alarnas löv är nu fullt utslagna

När jag kom fram till Bärstakärret lyste det av lila blommor. En väldigt vacker syn och jag ägnade en god stund åt att fota dessa blommor med samtliga tre objektiv jag hade med mig. När jag kom hem konstaterade jag att jag inte hade en enda bild på hela växten vilket gör att jag inte riktigt kan avgöra vad det är för sort. En artbestämning hade varit lättare om jag fått med den nedre delen av växten på bild och nu kan jag endast gissa utifrån mina taffliga försök att bläddra i floran hemma i bokhyllan. En halvkvalificerad gissning ger att det kan vara majviva.

Bärstakärret har just nu en lila ton av alla fina blommor


Till och med i glipan mellan spångens brädor tittade blommorna fram

Det var inte de svåridentifierade lila blommorna som växte. Mer blomster är att vänta. Och det stod ganska tätt med ängsull (?) som gav det lila havet variation med sina vita små tussar.

Ängsull
En av Bärstakärrets mer frekventa växter denna tisdagskväll i slutet av maj

Jag riktade kameran mot en hel del annat också. Lövskogen som omgärdar kärret sjöd av fågelliv men de ville inte visa sig för mig. Jag var redo med teleobjektivet men det hjälpte inte. Någon annan gång, kanske.

En spindel har haft jaktlycka
Vass gör sig alltid bra på bild

En sista titt mot kärret och sjön innan jag gick tillbaka till parkeringen

Jag är så nöjd med det senaste kamerahuset. Jag upplevde för första gången kombinationen med teleobjektivet och telekonverter som ganska vettigt. Jag har varit ganska tveksam till detta tidigare efter några försök med de andra kamerahusen. Hur som helst klev jag in i bilen och valde att åka runt på Hallavägen innan jag var hemma igen. Kanske skulle det stå något rådjur inom fotoavstånd?

Jodå, ett rådjur behagade visa sig i kanten av ett fält

En härlig kväll. Vädret ska skifta till det sämre och jag är glad att jag hade sinnesnärvaro nog att njuta av vad naturen hade att erbjuda denna tisdag i slutet av maj.


På återhörande!

söndag 22 maj 2016

Sprinttävling ur ett fotografiskt perspektiv

Under lördagen spenderade jag tid för andra gången i mitt liv vid Björshultsbanan som ligger utanför Nyköping. Björshult är kanske mest känt som området där Nyköping har sin sopstation. Jag har under min uppväxt haft ganska nära till platsen fågelvägen. (Sedan 60- och 70-talet har gudskelov synen på sophantering ändrats en hel del.) Anledningen till mitt besök vid motorstadion? Jo, det var en deltävling i Svenska Sprintserien som lockade ut mig till damm och gassande solsken.

Startrakan på Björshultsbanan
Tre bilar på Björshultsbanans startplatta

För exakt ett år sedan besökte jag Björshultsbanan för första gången i mitt liv. Då var det en rallycrosstävling som blev min premiär. Vanligaste tävlingsformen förutom rallycross är annars folkrace men det är en motorsportgren jag ännu inte försökt mig på att fotografera.

En depåplats i all enkelhet

Det hårda ljuset från en högt stående sol är en utmaning. Kolsvarta skuggor och utfrätta partier av ljust i karosserna på bilarna. Hur som helst såg jag till att fota från 6-7 olika positioner så att det blev variation i bilderna. Det var trots allt inte mer än ca 50 ekipage som deltog i tävlingen.

En gammal PV var definitivt den coolaste bilen i sprinttävlingen

Jag fick chansen att fota från innerplan denna gång. Jag har att tacka SMK Nyköpings Kjell Pettersson för den möjligheten. Och äntligen fick jag nytta av min knallgula reflexväst som jag alltid har i min sportfotoryggsäck. Ett krav för att vara på motorstadions innersta delar. Här nedan följer två bilder på samma krön varav den första är fotad från utsidan av banan högst uppe i en trappa och den andra bilden är tagen från innerplan och i höjd med det asfalterade backkrönet.

Fotat från utsidan av banan
Fotat från innerplan

Jag plockade med mig mina två 1D-hus. På Mark III varvade jag två zoom-objektiv, vidvinkelzoomen 17-40 mm och normalzoomen 24-70 mm. Översiktsbilder på banan och depåbilder togs med dessa kombinationer. På min Mark IV hade jag huvudsakligen mitt 300 mm-objektiv men testade även telezoomen 70-200 mm när jag skulle försöka mig på att panorera för fartkänslans skull i några bilder.

Så här tajt blev det med 300 mm-objektivet på vissa ställen
Försök att panorera med 70-200 mm-optiken och mitt enbensstativ

Särskilt mycket action vet jag inte om det blev. Tävlingsformen innebar att bilarna körde en och en. Varvtiderna gav i slutänden placeringar i en mängd olika klasser. De tävlande bilarna var antingen rallycrossbilar eller rallyfordon. Lite kul med en blandning, kan jag tycka.

En rejäl avåkning blev det och med nöd och näppe fick jag med den på bild

Jag stannade kvar tills prisutdelningen genomfördes. Ingen av de 5 fullföljande hemmaåkarna kom på någon framskjuten placering och det innebar att jag hade liten koll på de segrande åkarna från framförallt Bergslagen-området.

Prisutdelning efter flera timmars körning på Björshultsbanan

Med solbränd flint och dammig fotoutrustning åkte jag hem, nöjd och belåten. Jag är verkligen inte duktig på motorsport men tycker verkligen om att titta till den då och då. Ljudet, lukten, farten och människorna ger mycket positivt tillbaka för den tid jag avsätter.

Blomfotografering under motorsport-tävlingen

Den kritiske betraktaren av mina bilder ser givetvis att fartkänslan saknas. Extremt kort slutartid ger detta och tids nog kanske jag bemästrar både panorering och kamerainställningar bättre som lyfter fram motorsporten på bästa sätt. Jag vill helst fota på största möjliga bländaröppning och under lördagen gav ISO 100 och f/2.8 slutartider mellan 1/1000 s och 1/2000 s vilket är för snabbt för att ge rörelseoskärpa i hjulen. När jag panorerade testade jag 1/30 s och blev tvungen att ställa bländaren på f/22.

Bildgalleriets 123 bilder hittar du här.

Ännu en erfarenhet rikare.

torsdag 19 maj 2016

Försommarpoesi

Sippornas tid är snart över. Naturen lyser av ljusgröna nyanser. Bondsyrénernas nyutslagna blomklasar doftar så förföriskt ljuvligt att jag nästan blir vimmelkantig. Försommaren är här.

Bondsyrénen har påbörjat sin blomning

Jag njuter mellan allergiattackerna.

Om jag inte flyttar de avställda utemöblerna kommer de snart att vara täckta av humlen

Jag behövde bara en halvtimme och den fick jag under torsdagskvällen. Efter trädgårdsbestyren kunde jag inte hålla mig ifrån att ta en kort promenad med kameran som sällskap. Fortfarande ivrig att lära känna min Canon 1D Mark IV var den ett givet val bland kamerahusen.

Gården Åsby ser ut att ha renoverats till perfektion och fulländning

Jag valde mitt 135 mm-objektiv och klev över TGOJ-banan där den delvis molniga himlen gav ett mjukt kvällsljus. En betraktare på distans hade kunnat notera en 51-årig gubbe ömsom strosa och ömsom ligga platt på marken. Vad gör man inte för en bild?

Kossorna har nyligen släppts ut på bete i det näringsrika gräset
Vilken energikick det måste vara efter en vinter instängd i en ladugård

Det går alltid att hitta något nytt att fota trots att man trampar i samma fotspår som många gånger tidigare. Just detta stråk är finfint om man är ute precis vid solnedgången men denna gång passerade jag någon timme innan solen var på väg under horisontlinjen. Dessutom var det väldigt mulet i väster.

Lupinerna har en bit kvar innan de slår ut

När jag kom hem åkte flera av bilderna i datorns papperskorg. 135 mm-objektivet är inte optimalt för närbildsfotografering trots att brännvidden är snarlik mitt riktiga macro-objektiv (100 mm). Det är lätt att låta sig luras av samma typ av bilder men 135 mm-gluggen har en närgräns på 90 cm vilket är lite lurigt. Dessutom gäller det att se upp så att inte slutartiden blir för lång, i så fall får man garanterat skakningsoskärpa i bilderna.

Fruktträden blommar med mjukt och inbjudande form och färg

Jag gick genom en skogsdunge där det slog mig vilket härligt ljus som den ännu inte helt utslagna lövskogen ger. Ljust grönt. Till och med barrträden bjuder på ljusare gröna nyanser där de nya skotten lyser upp längst ut på varje gren.

Granskotten är granna att se på och smakar syrligt för den som vill testa

På allmänningen jag passerade innan jag kom hem lyste maskrosorna upp som små solar i gräset. Jag var på väg att lägga mig ner mer än en gång på högar av hundskit och jag svor lite för mig själv över hundägarnas nonchalans. Det är inte bara i snö man struntar i att ta upp efter sin hund. Jag fick till sist den bild jag ville ha och det utan att komma hem med skitlukt i kläderna...

Maskrosor i försommarkväll

Nu laddar jag för helg. Kanske hinner jag fota någon sport mellan alla övriga aktiviteter. Det återstår att se.