Bland Kolmårdens gastar och oknytt

Så har skulle det ju inte bli. Sitter hemma i TV-soffan med feber, huvudvärk, halsont, snuva och allmän manlig ynklighet. Inte kan det väl ha varit all östgötaluft jag fick under veckoslutet? Ett råkallt Kolmården i fredags och snöfall i Linköping under lördagseftermiddagen. När jag följde med fotbollstjejerna till Torshälla i söndags kände jag att allt inte var som det skulle och nog sjutton bröt den där förbaskade mansförkylningen ut med full kraft under söndagskvällen.

Riktigt så här hålögd är jag inte (men nästan)

Jag har inte riktigt huvudet på skaft men ska försöka delge dig de bilder jag tog under Kolmårdens Halloween-firande i fredags. Fyra av familjens sex medlemmar var på plats från lunch till stängningsdags vid 17-tiden. Mycket kände jag igen sedan fjolårets besök i parken och det var precis så jag ville att det skulle vara. Halloween-temat har tagits om hand på allra bästa sätt och många fotovänliga motiv gick att finna under rundvandringen.

Åtskilliga spöken och otyg rörde sig utanför entrén och inne i djurparken. Den ene mer fantasifullt sminkad än den andre. Utstyrslar som visade på noggrannhet och omsorg för detaljerna. Med ett 70-200 mm-teleobjektiv kunde jag fota porträtt utan att komma motiven allt för nära.

Lite av grejen för de personer som agerade spöken var att synas och skrämmas lite lagom. Ju yngre barn som var i närheten desto försiktigare var de. Och om det kommer en gubbe med stor systemkamera och vitt Canon-objektiv så var de givetvis villiga att posera framför kameran.

Precis som ifjol kunde vi beskåda varulvarna och vampyrerna i det som sommartid är aphägn. Där kunde vi läsa på skyltarna om dessa kreaturs påhittade utbredning, matvanor m.m. Gjort med glimten i ögat och med humor som underton.

Läskigast av dem alla var naturligtvis de otäcka pantomim-artisterna. Det är ruggigt på riktigt, nästan.

En dag på Kolmårdens djurpark under Halloween-tider kan rekommenderas. I alla fall om du tycker att denna typ av performance-grejor är lite roliga och inte larviga. Välgjort och lite lagom skrämmande för de yngre.

Jag återkommer med fler inlägg från fredagens besök på Kolmården. Tills dess ska jag krypa ihop i fosterställning och tycka synd om mig själv tills jag blivit feber- och förkylningsfri.