En akt av omsorg för småfåglarna

Efter flera år av vedermödor i adventstid gjorde jag idag slag i saken. Många julgransfötter för utomhusbruk är avverkade och alla är refuserade. Att det inte ska gå att finna en endaste modell som verkligen fungerar. Blåser det mer än 0,5 m/s ligger granjäkeln ner på gräsmattan och hånler mot mig. Nu fick det bli den metod jag försökt undvika, ett järnrör slogs ner i gräsmattan framför köksfönstret. Det är inget fel med ett järnrör men när julen är över och utegranen åker på tippen finns risken att järnröret frusit fast och blir stående ända till våren. Skräcken att något av barnen ska snubbla och slå skallen i det uppstickande järnröret har fått mig att vägra denna lösning. Nu har jag fallit till föga och granen står upp trots dagens starka vindbyar.

Utomhusgranen står förhoppningsvis stadigt i år

Idag ägnade jag en stund åt våra övervintrande hjältar småfåglarna. Kanske borde jag ha tagit tag i matningen tidigare men jag har tyckt att det rimligtvis borde finnas ätbara frön i terränglådan och att hösten inte varit så förskräckligt kall. Fåglarna behöver mycket energi för att klara av det nordliga vinterklimatet.

Det större fågelbordet är nu fyllt av solrosfrön

Jag har hängt ut fågelborden och sett till att de är fyllda med de saker som är mest populära bland fåglarna som hittar till vår adress. Allra populärast är jordnötterna. Inte de saltade dock. En påse tar slut från ena dagen till den andra. Det skulle kunna bero på att de större fågelkräken hittar till matplatsen. Skator och kajor är också fåglar men jag ger inte mycket för dem i närheten av huset och ser alltså att de helst håller sig långt borta.

Jordnötterna är den föda som går åt fortast

I det lilla gula huset ovanför jordnötterna häller jag hampafrön. Dessa frön är populära bland vissa fågelarter. Det går dock inte åt några enorma mängder under en vinter. Resterna av hampafröna bildar också en äcklig hinna på trädäcket där matningen sker så de är ingen favorit hos mig heller.

Hampafrön som det är dags att fylla det lilla fågelhuset med

Något som inte är någon kioskvältare är talgbollarna. De går visserligen åt, och de är säkert näringsrika för vissa arter, men det tar tid innan varje boll hackats bort av de små fjäderklädda vinterfåglarna.

Talgbollarna känns obligatoriska men är inte superpopulära

Något jag provat under flera år är fröblandningen som säljs. Basen är något sädesslag, typ vete, och så blandas det med hampafrön, solrosfrön m.m. Detta äter inte fåglarna överhuvudtaget. Däremot sitter gärna pilfinkarna och plockar fram solrosfröna samtidigt som de kastar ner vetet på marken. Skräpiga rackare de där pilfinkarna.

Det lilla fågelbordet fylls med solrosfrön på bekostnad av den icke-populära fröblandningen

Äpplen skulle man kunna tänka att man kan ställa ut till koltrasten. Men nej då, dessa äpplen brukar jag få slänga när de frusit sönder och ruttnat. Visst borde äkta svenska Ingrid Marie vara en bra sort att mata fåglar med?

Sammanfattningsvis är "mina" vinterfåglars matlista enligt nedan:
1. Jordnötter
2. Solrosfrön
3. Hampafrön
4. Talgbollar
5. Fröblandning
6. Äpplen

Ser det annorlunda ut för någon annan fågelmatare så är jag road av att få reda på detta i kommentarsfältet. :-)

Ha en fortsatt trivsam första advent!