lördag 27 maj 2017

Sommardagens sista strålar

Vilken majdag! Fullständigt avlägsna kändes de svinkalla dagar vi nyligen lämnat bakom oss när termometern denna majdag balanserade på 30-strecket. Tidigt medveten om hur varmt det skulle bli passade jag på att klippa gräsmattan under förmiddagen. Passade bra eftersom jag dras med en lätt feber sedan i torsdags eftermiddag. Svettig så det rann om mig, det hann jag naturligtvis bli trots allt.

Intro-bild till min 15-minuterspromenad vid solnedgången

En dag under takfläkten med timmar som ömsom ägnades åt självömkan och ömsom till bloggskrivande passerade. Efter den sena middagsmaten fann jag det för gott att ta med mig kameran och klev över TGOJ-banan ner mot låglandet vid Hallbosjöns kant. Jag har varit där många gånger och säkert visat otaliga bilder från beteslandskapet. Allra bäst gör det sig under sommarmånadernas solnedgångar.



Den dallrande värmen låg kvar trots att klockan närmade sig 21-strecket. 25 grader är i alla fall varmt efter min måttstock. Värmen syntes nästan på solnedgångsljuset vilket jag inte tackade nej till när jag skulle fånga resterna av denna dag med min kamera.





Jag kom närmare och närmare den hage där kvigorna gick på bete. En oförsiktig rörelse nära stängslet gav mig en mindre behaglig elstöt på överarmen. Aj. Nu är kvigor bland de mest nyfikna djuren jag känner till och flocken sökte sig allt närmare farbrorn med kameran på andra sidan stängslet. Roliga motiv och ett härligt inslag i landskapet.






Efter att ha hälsat ordentligt på de unga korna vände jag på klacken och gick hemåt på nytt. Solen var fortfarande över horisontlinjen men allt mer dold bakom några tunna molnslöjor. Återigen rann svetten över min panna och jag påmindes om att det fortfarande var varmt samt att febern inte riktigt lämnat mig.

God kväll!

fredag 26 maj 2017

Vidvinkligt motorsportsperspektiv

Det har blivit mycket motorsport för mig denna vår. Sportbevakning som jag tidigare endast krafsat lite lätt på ytan men med känslan att jag borde prioritera högre. Motorsporten kräver sitt sätt att fota och det skadar inte att bredda sitt eget kunnande och öka erfarenheterna. Det jag lockas ännu mera av är att ta till mig motorsportvärlden, utövarnas sätt att se på saker och ting, sedvänjorna och kutymen. Där är jag fortfarande novis och lite lätt vilsen.

Depåområdet på Ekebybanan utanför Eskilstuna

Jag gavs chansen att åka med i en rallybil när deltävling 2 i Eskilstuna Sprintcup avgjordes på Kristi Himmelsfärdsdagen. Det är en tävling som sker på en drygt 2 km lång bana och där inte noter används. (Föraren får klara sig utan kartläsare med andra ord.) Givetvis tackade jag för möjligheten och tänkte att jag samtidigt kunde ta lite bilder från tävlingen. Prio nr 1 var naturligtvis att utnyttja chansen som JP Racing gav mig.

Denna pärla, en Opel Ascona, fick jag åka i under rallysprinten

Detta blogginlägg innehåller endast bilder jag tog vid tävlingen med min vidvinkelzoom. Huvuddelen av bilderna togs med ett annat kamerahus och mitt 70-200 mm-tele. För de mer orienterande bilderna är faktiskt mitt 17-40 mm-objektiv riktigt bra. Jag använder det ofta för runt-omkring-bilder vid sportevenemang.

Förarmöte inför torsdagens tävlingar på Ekebybanan

I kameraryggsäcken fanns även mitt 24-70 mm-objektiv med men det kom inte till samma nytta som det vidvinkligare alternativet denna gång. Det gick t.o.m. att fota lite action med vidvinkeln och det var möjligt tack vare närheten till bilarna på vissa punkter av banan.

Fotat från ett torn i kanten av Ekebybanan
Startrakan bakom ett hus var lättillgänglig
Här valde jag att lägga fokus på en tappad ljuddämpare med en dammande bil i bakgrunden

En ska jag undrar hur de luttrade motorsportfotograferna tacklar är dammet. Fu satan vad det dammade denna gång. ALLT var täckt av den finkorniga sanden inom loppet av några minuter. Här var det definitivt inte läge att byta objektiv. När det knastrar mellan tänderna vet man att man är på motorsporttävling...

Dammoln på ingång

Som vanligt på motorsporttävlingar är det mängder av publik. Fantastiskt vad det drar folk. Den gassande solen byttes dock ut mot lindrigare temperaturer när tunnare moln sökte sig in över Eskilstunahimlen.

Några extra nyfikna åskådare ställde sig på en vall precis vid banan

Jag har nu ett digert arbete framför mig då jag ska redigera ca 300 bilder (till ett bildgalleri samt till JP Racing) och sedan ska en bloggtext för Lokalsporten-bloggen skrivas. Tyvärr sitter jag i den fina försommarvärmen med en förkylning och tillhörande feber så vi får se hur arbetet fortskrider de närmaste dagarna.

Ekebybanan verkar ligga i någon slags äldre grustag/stenbrott

Jag tyckte dessa vidvinkliga bilder blev lite intressanta och kunde hålla för ett blogginlägg där jag vill lyfta fram runt-omkring-bilderna vid sportevenemang. Det kanske är lätt att fastna i att bara fota action med så tajt utsnitt som möjligt men med vidvinkeln på kameran kan man hitta andra perspektiv som i alla fall jag uppskattar.

måndag 22 maj 2017

420 mm kortpromenad

Som rubriken på dagens inlägg antyder blev det en mindre lång promenad. Nu blev den långt mycket längre än 0,42 meter. Söndagen segade sig förbi i en sörja av inaktiv passivitet efter en desto mer intensiv lördagskväll och tidig söndagsmorgon. Nåväl, det kom en ny dag och snart var både avslutningsfesten med stadens ishockeylag och den sedan länge inplacerade 50-årsskivan inplacerade på respektive ställe i minnesbanken.




Trots solsken och värme stannade jag på insidan av huset. Redan under lördagen hade gräset klippts och kanterna trimmats. Det sistnämnda innehåller ett moment som jag lärt mig att hata ofantligt mycket. Den bensindrivna trimmern har, precis som de allra flesta modeller, en kassett med kraftig nylontråd. Den där sabla tråden tar ju slut emellanåt och måste fyllas på. Allt för ofta, skulle jag vilja påstå. En ingenjörsexamen är det minsta som behövs för att linda trådarna rätt och få allt på plats igen. Spelar liksom ingen roll hur jag gör, det blir garanterat fel de 20 första gångerna, och tar därmed minst en timme extra när trådgårdens kantgräs ska få en duvning.




Jag masade mig till slut ut på en halvtimmespromenad när söndagseftermiddagen övergått till kväll. Tyvärr blåste det rejält och min objektivval var kanske inte optimalt. Jag hade hoppats på att en eller annan liten fågel ville vissa sig men i vindbyarna blåste det mest omkring enstaka skator och kajor som inte lyckats hålla sig fast på trädgrenarna och taknockarna.

En liten bofink visade sig i utkanten av lövskogen
På en ordentligt bildbehandlad himmel blåste ett jetplan förbi

Jag riggade min Canon 7D Mark II med telekonvertern och mitt 300 mm teleobjektiv. 300 mm x 1,4 är detsamma som 420 mm brännvidd. Framför den pjuttiga cropsensorn i kameran blir teleeffekten (utsnittet) än mer markant. Otympligt som sjutton att bära på och längre än en halvtimme vill man definitivt inte bära detta runt nacken eller i armvecket.


I brist på fåglar fick det bli en och annan häst. Med tanke på att mina steg tog mig förbi både Skillra och Åsby rådde det ingen brist på hästar som motiv. I de flesta fallen stod hästarna förhållandevis nära vägen där jag gick och teleobjektivet gav bilder där inte hela kusen fick plats innanför bildrutans kanter. Nåja, thats life.





Tyvärr är det så torrt i marken att det dammade när hästen andades

Denna gång blev jag faktiskt nöjd med skärpan i bilderna. Vid tidigare försök att använda telekonvertern har jag blivit allt för besviken. Mitt 300 mm-objektiv är verkligen knivskarpt men har i kombination med telekonvertern gett mig för mjuka bilder då det bl.a. testats på fotbollsmatcher. Denna gång valde jag att blända ner till f/5,6 (från maxöppningen f/4) och kanske låg hemligheten i denna inställningsjustering.

Med sikte på en fotbollsintensiv vecka, som arbetsmässigt är en kortvecka, tar jag ny sats och ser framåt mot diverse övningar och prövningar de kommande dagarna!

söndag 21 maj 2017

En torsdagskväll i Nyköping

Det var verkligen en fin och varm kväll i torsdags. Jag hade blivit tipsad om en orienteringstävling inne i Nyköping och styrde kursen mot centralorten. Vid 18-tiden var jag på plats och hade 45 minuter på mig innan första start att försöka förstå hur en sprint-tävling går till, var sträckningen var och hur sjutton jag skulle klara av att dokumentera den på någorlunda godtagbart sätt.

Starten skedde i Landstingshusparken

Jag hade plockat med mig den stora kameraryggsäcken vilket innebar att mitt 300 mm-objektiv var med. Det skulle visa sig att detta var helt i onödan. Jag fotade med två kamerahus och på det ena satt mitt vidvinkelzoom, 17-40 mm, och på det andra huset monterades mitt telezoom 70-200 mm. Detta räckte alldeles utmärkt för att ta orienteringsbilder i stadsmiljön.

Iväg från starten och som siluett mot den vita landstingshusfasaden

Sprint-DM hade runt 300 startande i alla tänkbara åldrar. Inom loppet av 45 minuter hade alla släppts iväg och därefter kom de i mål efter 15 minuter (eller långsammare beroende på kapacitet och kvalitet). Jag följde banan från start till mål och hann i alla fall fota från några positioner innan jag slutligen hamnade vid upploppet där de flesta bilder togs.

Inskolning
Med viss tvekan
Längst Nyköpingsån där den skira grönskan och skuggorna dominerade
Mitt i steget
Framtida topplöpare (?) i Stigtomtaklubben OK Hällen
In under järnvägsbron och målet är nära
De sista meterna innan målgång i kvällssolens motljus
Många fighting face visades upp under upploppet
Bit ihop de sista meterna

Jag hade en rolig kväll med kamerorna. Det var lite värre i efterhand att försöka beskriva en orienteringstävling för första gången. Mina trevande försök att sätta ord på detta hittar du HÄR. Till blogginlägget lyckades jag skrapa ihop ett bildgalleri med 170 bilder (som jag länkar till i slutet av inlägget på Lokalsporten). Det var värt besväret, en mycket trivsam upplevelse måste jag tillstå.

Resultaten i de olika klasserna häftades upp så fort de fastställts

Efter torsdagens fotografiska expedition har jag inte hållit i någon annan kamera än mobiltelefonkameran. Kanske dags att göra ett försök och ta mig ut i söndagskvällssolen innan det är försent?

torsdag 18 maj 2017

Stillhet vid sjökanten

Efter en något turbulent dag på kontoret valde jag att "skolka" från fotbollsledarsysslorna under onsdagskvällen. Jag körde förvisso några spelare i min bil till träningen på den tillfälliga övningsplatsen i Vrena men därefter avvek jag med kameran runt nacken. Mårtensvall ligger inte så tokigt till för en promenad runt motionsspåret i Vrena.

Vrena IF:s klubbhus vid Mårtensvall

Vrenas motionsspår har varit föremål för några tidigare inlägg här i bloggen. Det är ju så fiffigt att motionsspåret i vissa delar kantas av Hallbosjön vilket gör den elljusförsedda stigen till en av de vackraste jag satt mina fötter på.

Ett stenkast utanför Pilgrimsbo står dessa fina sekelskifteshus

Naturen repar sig efter en lång period av kyla. Tyvärr är torkan påtaglig och när det väl kommer nederbörd ger den knappt en rotblöta för de ytligaste av rötter. Avsaknaden av nederbörd är faktiskt något som oroar mig mycket, var är vi på väg och hur stor roll spelar klimatförändringarna?

Inne i skogen är det fortfarande vitsippornas tid
Lövträdens blad är snart fullt utslagna och då har sippornas tidsera tagit slut

I min kameraryggsäck bar jag med mig tre olika objektiv. Nu monterade jag på mitt 135 mm-objektiv och valde att våga vägra byta till något mer vidvinkligt alternativ där det egentligen varit lämpligast. Vitsen med detta? Jo, utmaningen i att fånga motiv som tar in omgivningarna trots att perspektivet är snävt.

Fullkomligt stilla låg Hallbosjöns vatten under onsdagskvällen


Luften var varm, fuktig och kvav. Träningsoverallsjackan åkte av efter en stunds promenad och min långärmade t-shirt kändes på gränsen till för varm. Inte någon tillstymmelse till vindpust märktes av. Molnen låg som en låg och grå massa över huvudet.


Fjolårsvassen leder blicken ut mot Hallbosjöns spegelblanka vatten

Den ljusgröna och skira färgen som präglar lövträden och landskapet under denna årstid är makalöst vacker. I mina ögon. Min förkärlek för tiden från mitten av maj till midsommar präglas måhända av att jag fyller år den 16:e maj. Det ger mig i alla fall bra minnesbilder knutna till hur långt naturen och trädgårdens växter hunnit till mitten av maj och detta år ligger vi någon vecka efter i det normala vårschemat.

Björklöv vid badplatsen Näset i Hallbosjön

Grillplats vid Näset

Mina tankar under promenaden varvades mellan att bearbeta synintrycken i den stilla omgivningen och det som hänt tidigare under dagen på arbetsplatsen. Jag vet nu att jag från mitten av september står utan sysselsättning på dagarna. Ett öde som flera arbetskamrater delar med mig. Inför valet att flytta till Göteborgsområdet per den 1/9 eller söka sig mot nya utmaningar på arbetsmarknaden fanns endast ett svar i mitt medvetande. Nu är jag arbetssökande, något jag inte varit sedan sensommaren 1985.

Vid kanten av sjön

Att bryta upp, tänka nytt och se förändringar som chanser och utmaningar är värt att lägga tid på att bearbeta. En bättre plats än Hallbosjöns strand kunde jag inte hitta under onsdagskvällen. Nu är tankeprocessen i sin linda och jag behöver nog hitta fler platser att kontemplera på.

Näsets sandstrand


Till slut ordnar det sig. Det gör det alltid.