måndag 7 augusti 2017

Östergarn levererade

Mellan den 29/7-5/8 2017 tillbringades en semestervecka på Gotland. Ett resmål som på många sätt börjar bli allt mer välbekant för delar av familjen Jansson. Detta år var bilen med och utflyktsmålen var spridda över hela ön. Utgångspunkten var en hyrd lägenhet någon kilometer från ringmuren i Visby. I några inlägg kommer resan att redovisas, kronologisk ordning denna gång, och utöver bilderna i bloggen finns länkar till separata bildgallerier på Flickr.

Söndagen den 30/7 blev en väldigt innehållsrik dag. Jag kan nästan, bara nästan, erkänna att jag den senaste veckan pinat mitt resesällskap med överambitiösa dagsplaneringar. Vem behöver sovmorgon, egentligen? Det växer inte mossa på rullande stenar, så är det. Fikaraster är för veklingar... Nja, man måste faktiskt ge sig själv tid att känna in omgivningen. Andas. Vara. Och är det någonting jag tycker Gotland levererar så är det just detta, möjligheten att bara vara. Naturen, landskapet, ljuset, mystiken, de fossila lämningarna och de historiska vingslagen. Vi fick chansen att se mycket av vad ön har att erbjuda och att dess olika ändar och kanter har olika karaktär.

Strandkål vid Grynge fiskeläge

Under söndagen utforskade vi de allra ostligaste delarna, de som går under benämningen Östergarn. På familjens första Gotlandsresa, år 2011, fanns planerna att titta närmare på denna del av ön. Den inplanerade dagen blåste det halv storm och vräkte ner regn vilket gjorde att vi med nöd och näppe såg strandlinjerna genom bilrutorna. Vi gick helt enkelt inte ur bilen den dagen... Nu fick vi chansen att ta ifatt denna expeditions-lucka och tipsen från ett par jobbarkompisar var spot on och mycket värdefulla. Tack Kent och Helena!

Kattharmmasvik på Östergarn

Vi började i Kattharmmarsvik. Dit skulle vi komma en gång till innan halva dagen gått. Tänk så dumt det kan bli. När vi åkte en bit söderut (jag kommer till de stoppen om en stund) så insåg vi att bästa lunchstället var serveringen vi sett på morgonen och då vände vi tillfälligt tillbaka. Längst ut på Östergarn hittar man Herrvik och Kuppen. Vi tittade till Herrvik innan vi gav oss upp på höjden som kallas Kuppen. Schyssta ställen, båda två.

Fiskebåtar på rad i Herrviks hamn

I den sydliga kanten av Östergarns udde återfinner man fiskehamnen Sysne. Där finns en butik där man kan köpa fisk och skaldjur. Vi handlade rökta räkor och framförallt rökt flundra (mums) till kvällens middag och tackade vårt planeringssinne för att vi hade en kylväska i bilen. Någonstans här på tidsaxeln togs beslutet att åka tillbaka till Katthammarsvik för restaurangbesök. När vi var mätta och belåtna (stekt strömming med potatismos ÄR gott) så körde vi söderut på nytt och nådde Grynge fiskeläge. Vilken plats!

Trots hård blåst och mulen himmel badade Lovisa och Alva medan...
...Anita visade vad hon tyckte om temperaturen. Grynge fiskeläge i bakgrunden.

De gamla sjöbodarna var konverterade till sommarstugor vilket vi skulle komma att se på många fler ställen under veckan. Jag spatserade på klippor och stränder, nöjd och belåten med alla högpotenta fotomotiv som erbjöds. När jag sökte mig tillbaka till sandstrandens dyner fick jag stifta bekantskap med en ö-innevånare som kanske inte alltid är så populär hos de bofasta. Vildkaninerna, som även kallas rabbis, gräver hål i den sandiga marken och ställer säkert till med en hel del oreda i odlingarna. Dessa kaniner planterades in på ön i början av 1900-talet och hade sin absoluta peak i mitten av århundradet.

De små vildkaninerna på Gotland kallas rabbis

Vi åkte vidare till veckans första raukfält som fick bli närliggande Folhammar. Där har vi varit en gång tidigare och jag visste vad jag ville se på nytt. När vi gick från parkeringen fick vi en oväntad och annorlunda syn framför ögonen. Ett brudpar stod på stranden med någon liten kamera i en hand och en flaska skumpa i en annan hand. De såg väldigt lyckliga ut och gjorde vad de kunde för att ta bröllopsbilder på stenstranden. Jag nöjde mig med att smygfota några bilder men kanske borde jag gått fram till dem och erbjudit mig att ta några bilder som de kunnat få i efterhand. Jag vet inte, det är en fråga som förblir öppen och obesvarad.

Brudpar på stranden vid Folhammars raukområde

Det är inte så att om man sett en rauk så har man sett dem alla. Däremot har jag med åren lärt mig att det blir synnerligen oinspirerande bilder på dessa stenstoder. Likväl tog jag nya bilder även denna gång. Det torde bli som bäst vid solens upp- eller nedgång eller då himlen är som mest dramatisk vid ett oväder alternativt som förgrund vid natthimmelsfotografering. Inget av dessa alternativ var aktuellt under denna resa.

Rauk vid rauk och den ena är den andra lik. Eller?
Denna modell av "ubåtsrauk" återfinns även vid Holmhällar (vilket jag kommer att bevisa i ett senare inlägg)

Vid Folhammar finns en stenformation i strandlinjen som är något alldeles extra. Den ljusa kalkstenen har formats till fingerliknande tentakler som leder ut mot havet och vågorna sköljer in genom dess fingrar. Jag försökte på olika sätt att fota detta fenomen men kan inte säga att jag lyckades helt och hållet.

Spännande stenformation vid Folhammar

Apropå stenformationer så såg vi under Gotlandsveckan många exempel på staplade stenar. Dessa tornformationer är som en farsot som inte verkar gå att stoppa. Det spelar liksom inte någon roll att det i naturreservat är förbjudet att flytta på grejor. Efter mycket övervägande har jag landat i att jag inte tycker att detta är okej. Det i övrigt magnifika och unika landskapet förändras å det grövsta av dessa staplar. Vackra på sitt sätt men av mänsklig hand arrangerade och därmed förtar de omgivningens orörda skönhet. Jag är beredd att ta skit för min åsikt men jag är också beredd att argumentera för min åsikt.

En av många stenstaplar på Gotland

Under dagen varvade jag bland alla objektiv jag hade med mig i kameraryggsäcken. Macro-objektiv, telezoom (med och utan telekonverter), vidvinkelzoom och normalzoom. Mitt bildmaterial från söndagen den 30:e hittar du i ett galleri på Flickr dit du kommer via denna länk >>>

En minst lika innehållsrik dag blev måndagen den 31/7 som jag återkommer till i nästkommande blogginlägg. På återhörande!

4 kommentarer:

  1. Tänk att Gotland innehåller så mycket spännande och unikt. Jag erkänner att jag besökt ön alldeles för sällan och alldeles för länge sedan.

    Det ser inte särskilt skönt ut i vattnet. Bilden är väl inte photoshopad :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ha ha, jag skulle inte göra mig besväret att Photoshoppa en bild för att ge illusionen av att mina döttrar badat i havet. De gör det ändå, oavsett temperatur... Det låg runt 18-19 grader runt Gotland och det tycker jag är schysst med tanke på att det ännu inte varit någon direkt värmebölja. Blir vattnet varmare får vi tyvärr problem med algblomning så det är en vansklig avvägning numera. Frysa när vi badar eller inte bada alls. :-(

      Radera
  2. Och fotografen vågade väl sig inte ut i vattnet? Såg artikeln i tidningen om den "olagliga" stenstaplingen. Jag tror att jag gillar staplarna. Häftig bild på brudparet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vid fiskeläget badade jag absolut inte, därtill var vinden för kylig och himlen för motsträvig. Brudparsbilden blev överraskande bra även om jag blir lite roat fundersam kring hur brudgummen låser den stackars brudens armar och gör henne "fången" i hans famn.

      Radera